"Trots det har vi klarat vårt uppdrag, som är att verkställa straff och att förebygga återfall i brott", skriver Jarl i en kommentar till TT.
Trenden med ökat inflöde till myndigheten fortsatte fjolåret.
Totalt inleddes nästan 20 600 så kallade verkställigheter, varav nära 9 500 fängelseverkställigheter och drygt 11 100 inom frivården. Det är drygt 500 fler fängelseverkställigheter och nästan 900 fler frivårdsverkställigheter än 2020.
Fler i samma cell
TT: Hur hanterar ni det ökade trycket?
"Vi kommer att bygga tre helt nya anstalter och behöva växa och anställa fler medarbetare. Att bygga ett fängelse tar dock tid och vi måste också jobba på kortsiktiga lösningar. Därför dubbelbelägger vi, det vill säga två intagna får dela cell, i avvaktan på att nya platser kan öppna", skriver Hanna Jarl.
Beläggningsgraden på häkten låg på 101 procent, i nivå med året innan – men på fängelserna ökade beläggningen med sex procentenheter till 109 procent.
"Det är utmanande. Våra medarbetare jobbar hårt för att lösa ut uppdraget – vi tar emot alla häktade och de som ska verkställa sitt straff. Det kräver dock att vi dubbelbelägger celler och flyttar intagna i den mån det är möjligt", skriver Jarl.
Rekryterar tusentals
Den största utmaningen är att kunna rekrytera i den takt som krävs, fortsätter hon.
"Vi kommer att behöva anställa minst 5 000 personer om året de närmaste tre åren."
En konsekvens av den ökade trängseln på fängelserna kan möjligtvis utläsas av att fler fångar misskött sig enligt myndighetens beslut.
"Självklart ökar risken för olika typer av händelser och missnöje när det är trångt på anstalterna. Men man ska komma ihåg att antalet intagna också har ökat", skriver Hanna Jarl.
Andelen som återföll i brottslighet inom tre år låg för fjolåret på 30 procent, i nivå med de senaste åren.
"Ett av våra viktigaste uppdrag är att förebygga återfall i brott och naturligtvis önskar vi att siffran vore noll. Men 70 procent återfaller inte", skriver kriminalvårdsdirektören.
