– Vi har stora volymer av verkställigheter men vinner ingen framgång alls, säger gränspolisens chef Cajsa Velden.

Det handlar framför allt om personer från Afghanistan, Irak och Somalia som befinner sig i Sverige utan rätt. Oftast har de fått avslag på en asylansökan.

Det är polisens uppgift att verkställa utvisningsbeslut för personer som inte självmant medverkar till att lämna landet.

Men av gränspolisens 14 000 ärenden kommer drygt hälften från länder där det är en mycket hög grad av svårighet i samarbetet, enligt Cajsa Velden, nationell chef för gränspolisen.

– Vi har en stor andel ärenden med människor som ska tillbaka till Afghanistan. Vi vet hur det ser ut där nu. Det finns ingen samverkanspartner och vi lyckas inte med att få i väg dem.

– Vi har stora volymer av verkställigheter men vinner ingen framgång alls. Det gäller även Irak och Somalia.

Släpps på fri fot

En person som ska utvisas kan tas i förvar om det bedöms att den kommer att hålla sig undan eller inte samarbeta. Men det gäller i regel inte den här gruppen, som oftast får vara på fri fot i samhället.

– Det är alltid individuella prövningar. Men ska man tas i förvar måste det finnas en tänkt öppning att man ska kunna verkställa, säger Cajsa Velden.

Migrationsverket har dessutom i dag bara cirka 500 förvarsplatser i landet.

Den nya högerregeringen vill prioritera arbetet mot personer som befinner sig i landet utan rätt. Det handlar både om att stärka arbetet med inre utlänningskontroller och ett mer effektivt verkställighetsarbete.

Bland annat vill man se över polisens möjligheter att tömma mobiler, kroppsvisitera och dna-prov.

Partierna föreslår också att kommuner och myndigheter ska bli skyldiga att informera Migrationsverket och polisen när de kommer i kontakt med "illegala".

Allt färre kontroller

De inre utlänningskontrollerna har samtidigt störtdykt – från över 42 000 rekordåret 2012, till drygt 9 000 förra året. Även om statistiken har osäkerheter bekräftar gränspolischefen trenden.

– Allt vi gör handlar om resurser och prioritering. Jag skulle inte säga att vi prioriterat ner det. Men i konkurrens med annat, och en kunskapsdipp bland poliser i yttre tjänst, har vi fått det resultatet, säger Cajsa Velden.

I högerpartiernas avtal framgår att polisen kommer att få ett kvantifierbart mål för arbetet med personer som befinner sig i landet olagligt under nästa år. Inga siffror presenteras och Cajsa Velden hoppas att målet kommer att sättas efter dialog med polisen.

– Det är också en fråga om vad som är rimligt. Kvantitativa mål är inte alltid det bästa utan jag tror att det är bra om vi också får hjälpa till att målformulera så att det kan bli anpassningsbart mot verksamheten.

Diplomati krävs

Förra året verkställde polisen strax över 2 300 utvisningar. Gränspolischefen betonar att polisen inte själv kan lösa problemet med att hemländerna inte tar emot sina medborgare.

– Vi behöver hjälp av justitiedepartementet att få till öppningar.

Hur många som lever i Sverige i dag utan att ha rätt till det är det ingen som vet.

2018 uppskattades antalet gömda till cirka 50 000 personer, men aktuell och säkerställd statistik saknas. Många fastnar i social misär och fattigdom och löper stor risk att bli utnyttjade, bland annat för brott.

Cajsa Velden anser att gränspolisen har en bra plan för sitt arbete med personer utan rätt att uppehålla sig i landet. Inom kort kommer polisen att lansera en app som poliser i yttre tjänst ska använda för att enklare kunna genomföra inre utlänningskontroller. Det ska också förbättra statistiken, enligt gränspolischefen.

– Skulle det bli högre krav får man titta på om budgeten behöver justeras eller inte.

Fingeravtryck

Hon framhåller också att EU nästa år kommer att lansera ett nytt system, EES (Entry/exit system), för att bättre kontrollera tredjelandsmedborgare.

– Man kommer att ta både ansiktsbilder, alltså biometri, och fingeravtryck när de reser in, för att säkerställa deras identitet. Det kommer att vara ett jättebra verktyg för oss. Vi kommer att kunna bli vassare i våra kontroller ute på stan när vi kan matcha personer som inte kan uppge sin identitet mot det som finns i EES.

Med en fastställd identitet blir det lättare att samarbeta med ambassader och öka verkställigheterna, bedömer hon. Det gäller dock fortsatt inte länder där samarbetsviljan brister.