Upploppen under påskhelgen har beskrivits som de mest våldsamma i Sverige sedan Göteborgskravallerna 2001. I flera städer utbröt kraftiga kravaller som en följd av den högerextreme politikern Rasmus Paludans genomförda eller planerade koranbränningar. Många poliser skadades, utrustning förstördes och rent livsfarliga situationer uppstod.

Efteråt har myndigheten kritiserats för att den inte var tillräckligt förberedd för det som hände och att för få poliser var på plats – trots underrättelser på förhand om risken för våld i samband med sammankomsterna.

Gunnar Karlson, tidigare chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), fick därför i uppdrag av polisen att undersöka vad som hände före, under och efter upploppen. Han skulle även komma med utvecklingsförslag.

Inte organiserat

Gällande vilka som stod bakom upploppen är det fortsatt mycket man inte vet, sade Karlson vid en pressträff under onsdagen där hans färdiga utvärdering presenterades:

– Men det vi kan säga är att det var framför allt unga män. Unga män som bodde i eller i närheten av platserna där upploppen skedde.

Få har koppling till grov organiserad brottslighet eller våldsbejakande extremism, och det finns inga indikationer på att det varit organiserat, enligt utvärderingen.

Exakt vad som ledde fram till att våldet kunde urarta som det gjorde går inte att säga, enligt Gunnar Karlson. Det handlar om flera olika bakomliggande faktorer.

Lite lokal information

Den generella underrättelseinformationen som fanns på förhand anser han dock har hanterats på "ett mycket rimligt vis".

– Det var just en generell hotbildsbedömning, och den var lika sann på förmiddagen på skärtorsdagen i Råslätt i Jönköping där ingenting hände som den var några timmar senare i Linköping och Norrköping där det blev våldsamma upplopp, säger Gunnar Karlson och fortsätter:

– Det som snarare varit problemet, tycker jag, är att det funnits väldigt lite av lokal information och lokalt underrättelsematerial – det vill säga det som används för att komma fram till om de hypotetiska riskerna faktiskt kommer att materialisera sig på just den här platsen, just i dag, eller ej.

Med bättre kunskap om den lokala hotbilden hade man kunnat tilldela mer resurser för att hantera upploppen, enligt Karlson.

Utredningen landar i 35 förslag som bland annat rör hur man i framtiden kan ha bättre och mer konkreta underrättelseunderlag inför varje situation. De berör också taktik och metod, utrustning samt ledning och kompetens.

Föreslår vattenkanoner

Bland annat föreslår utredningen att vattenkanoner införs, alternativt "akustiska våldshjälpmedel", vilket innebär en anordning som riktar smärtsamma, kraftiga ljud i en viss riktning.

De två viktigaste förslagen handlar dock om att polisen bör bli bättre på att upprätthålla kompetensen i de delar av myndigheten som har i uppgift att hantera upplopp, säger Gunnar Karlson. Alla som arbetar med särskild polistaktik (SPT) bör få kontinuerlig utbildning och träning i metoden.

Man har även sett att polisen har brustit i att genomföra förslag som tidigare utredningar på samma område lämnat. En viktig och befogad kritik enligt Johan Olsson, chef över polisens nationella operativa avdelning, som samtidigt tror att det blir mer verkstad den här gången.

– I just det här fallet måste jag säga att raketbränslet i detta är det som har hänt. Det är flera hundra skadade kollegor och ett engagemang som finns i hela organisationen. Jag måste sticka ut hakan lite och säga att det här kommer vi att göra. Det här har vi börjat att göra och det kommer vi att fortsätta med, säger Johan Olsson.