– Om man inte i maj kan köpa ett vapen som man kan använda på älgjakten samma höst är det inte rimligt, säger jägaren Fredrik Korsbäck, som nu väntat i 17 veckor på licens för sin nya bössa.

Han säger att de långa handläggningstiderna hos polisen för vapenlicenser får konsekvenser för många jägare.

– Det är många som planerat in jakter till hösten, det kan vara dyra betaljakter eller att man ska vara med i ett älgjaktlag. Men utan vapenlicensen har vi inte de verktyg vi behöver, säger han.

Bland det 70-tal anmälningar som kommit in till JO i år om långa handläggningstider finns flera som väntat 16-18 veckor på beslut.

En person skriver att han väntat 19 veckor på sin licens. En annan anmälare har väntat elva veckor och då fått besked att ärenden ännu inte tilldelats någon handläggare.

En person som kontaktade polisen när 13 veckor gått sedan ansökan om licens skickades in skriver i sin anmälan att han då fick beskedet att handläggaren gått på semester och att ärendet "kommer att behandlas när det behandlas".

Angelägen fråga

Stefan Nyman som är byråchef på JO säger att de har märkt av en tydlig ökning av anmälningar gällande vapenärenden.

– Alla som anmäler hit får ett beslut från JO. Som det ser ut nu får nästan alla beskedet att frågan är angelägen och att JO avser att titta vidare på den genom inspektion. Därför gör vi ingenting i förhållande till den enskilda.

JO:s ambition är att, när släppta coronarekommendationer gör det möjligt, ännu en gång granska polisens handläggningstider i vapenärenden.

– Det är en fråga som hängt med JO sedan ett antal år tillbaka och vi har följt upp det vid några tillfällen, säger Stefan Nyman.

30 dagar inte lag

En granskning som JO inledde 2013 ledde till kritik mot polisens långsamma arbete med vapenärenden. Då var den genomsnittliga handläggningstiden 40 dagar och dåvarande Rikspolisstyrelsen gjorde bedömningen att ärendena borde kunna handläggas och avslutas på 30 dagar.

"Jag delar uppfattningen att detta är ett rimligt krav", skrev JO Cecilia Renfors i beslutet 2014.

Flera av årets anmälare hänvisar till skrivningen i beslutet 2014 om att ett vapenärende ska handläggas och avslutas på 30 dagar.

– Det fristen har av många uppfattats som ett lagstadgat krav, men det är en missuppfattning. Det var en ambition som polisen hade då.

TT: Men hur lång tid är det rimligt att det får ta?

– Det är det allmänna skyndsamhetskravet att det ska handläggas så fort som möjligt. Det finns inga särskilda frister, säger Stefan Nyman.

Annan myndighet

Ola Wälimaa är förbundsjurist på Svenska Jägareförbundet och han säger att de långa handläggningstiderna är ett problem som pågått i snart ett decennium.

– Det är naturligtvis ingenting som vi accepterar från jägarkåren. Vi i Svenska Jägareförbundet har under lång tid drivit det här mot Polismyndigheten och bland annat kommit med ett antal förslag av lagstiftningskaraktär där man kan underlätta polisen arbetsbörda, till exempel ta bort kravet på tillstånd för ljuddämpare, säger Ola Wälimaa.

Ytterst har Svenska Jägareförbundet förslagit att en annan myndighet ska ta över ansvaret för vapenärenden.

– Det är en stor frustration där man känner att polisen inte tar det här riktigt på allvar. Det kan man på sätt och vis förstå eftersom det finns andra stora problem i samhället och att man vill ha resurser till att bekämpa gängkriminalitet och annat. Polisen kommer nog aldrig att kunna prioritera tillräckligt mycket resurser till det här, säger Wälimaa.

Arbete pågår

Polisen har via sin presstjänst avböjt att intervjuas av TT om de långa handläggningstiderna med hänvisning till att "det är hårt tryck på verksamheten". Men i ett mejl skriver Fernando Aranda Cano, som är gruppchef vid förvaltningsrätt inom polisens rättsavdelning, att det pågår ett "omfattande digitaliserings- och effektiviseringsarbete inom myndigheten" som ska kunna korta ledtiderna och effektivisera tillståndsgivning.

Han skriver dock inte när effektiviseringen ska vara genomförd.

För den som väntar på licens för vapen är polisens framtida effektiviseringen dock inte till mycket hjälp.

– Vi behöver ju vapen som ett verktyg för att kunna bedriva den jakt som samhället kräver att vi gör för att minska viltskador för skogsbruk och jordbruk samt trafikolyckor. Då behöver vi våra jaktvapen och då måste någon se till att det finns rimliga förutsättningar för det, säger Ola Wälimaa på Svenska Jägareförbundet.