– Beslutet innebär att man tar det säkra före det osäkra, säger Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan i Stockholm.
Genom ett förbud förskjuts eller förhindras ett dåd på större evenemang. Ranstorp nämner försök till terrordåd mot till exempel konserter där misstänkta gärningsmän inte lyckats ta sig in på arenan.
– Det skapar också trygghet. En av de vanligaste frågorna jag får är om ens barn vågar gå på konsert.
Dessutom har insatser utökats sedan terrornivån höjdes i augusti, bland annat med fler skyddsvakter runt publika byggnader och större evenemang. Ranstorp säger att området runt en större händelse också kan utvidgas:
– Man kan kombinera och variera insatser. Det kan vara andra åtgärder, som skyddsvakter utanför större evenemang. En säkerhetsvakt är en slags sensor som tittar på avvikande beteende. Sedan kan man även sätta in bombhundar.
Magnus Ranstorp bedömer att just väskförbudet är en konsekvens av terrordåden i Bryssel i samband med fotbollsmatchen mellan Belgien och Sverige för två veckor sedan.
Och han är inte förvånad.
– Nej, det är jag inte. Det är grundläggande att förbjuda väskor eller kontrollera dem. I länder med större riskbild så görs det. Det tar inte så mycket längre tid att genomföra sådana kontroller.