Vattenreningen hotas av kemikaliebrist

Livsviktiga kemikalier för vattenrening kan inte levereras från vare sig Ryssland eller Ukraina. Om inga långsiktiga lösningar tas fram finns en risk för brist i höst. –Det är ingen egentligen som sitter på lager, säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten.

Ett reningsverk med bassänger för rening av avloppsvatten. Arkivbild.

Ett reningsverk med bassänger för rening av avloppsvatten. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Samhälle2022-06-05 09:06

Råvarorna till kemikalierna som används för att rena dricks- och avloppsvatten kommer till stor del från Ryssland, Belarus och Ukraina. I och med kriget är leveranserna från Ryssland helt stoppade, så nu behöver kemikalieföretagen få leveranser från andra länder.

– Väldigt mycket är leveranser i sista stund. Det är ingen egentligen som sitter på lager, säger Pär Dalhielm, vd på branschorganisationen Svenskt Vatten, till TT.

Leveranserna av kemikalierna till Sverige är säkrade fram till och med efter sommaren. Men efter det är det fortfarande ett osäkert läge, enligt Dalhielm.

– Det vill ju till att man hittar nya kontrakt och säkrar leveranskedjor, så att man vet att man har långtidsförutsättningar att leverera. Och där är man inte riktigt än, säger han.

Rapport med förslag

Nu har leveranserna delvis ställts om och kommer från bland annat Nordamerika. Men det krävs en omställning för att få till logistiken och att kunna få tillgång till varorna.

– De har ju också en viss typ av produktion, produktionskapacitet och leveranser till andra delar av världen, så de måste komma upp i produktion för att kunna leverera, säger Pär Dalhielm.

Om det skulle uppstå en brist av kemikalier finns det en prioriteringsordning man ska följa. Högst prioriterade är vattenverken som producerar dricksvatten, sedan kommer avloppsreningsverk som släpper ut renat vatten i dricksvattentäkter. Den tredje prioriterade nivån är de reningsverk som släpper ut i känsliga vattenområden.

Kemikalieinspektionen har i veckan lagt fram en rapport till regeringen med förslag om hur produktionen av dricksvatten kan stärkas. Ett förslag är att det bör övervägas att införa krav på beredskapslager som gör att vattenverk kan hålla i gång verksamheten i minst tre månader även om vattenrenande kemikalier inte levereras som planerat.

"Nationell kapacitet"

Svenskt Vatten har varit rådgivande till rapporten, och Pär Dalhielm tycker att förslagen behöver genomföras för att vi ska nå ett samhälle som har god beredskap.

– Tre månader känns som en rimlig tidsnivå, det ligger också i linje med de nationella beslut som finns i allmänhet kring beredskap och att vi ska ha en nationell kapacitet i tre månader, säger han.

– Det är ju rimligt att det också finns på VA-organisationerna.

Trots risken för att det blir brist på kemikalierna tycker inte Pär Dalhielm att man borde oroa sig över situationen.

– Just nu så finns ingen som tror att vi kommer hamna i en brist, men vi planerar för om det sker, så ska vi ha en plan för att hantera det, säger han.

– Jag skulle säga att man kan dricka sitt vatten i lugn och ro.

Fakta: Dricksvatten i Sverige

Ungefär hälften av Sveriges kommuner tar sitt dricksvatten från grundvatten, medan den andra hälften får sitt vatten från så kallat ytvatten i sjöar eller andra vattendrag.

Alla Sveriges större städer, som Stockholm och Göteborg, får sitt vatten från ytvatten.

Grundvattnet kan komma från mindre magasin som brunnar, eller större som rullstensåsar.

Oavsett måste vattnet renas i ett vattenreningsverk.

Det levereras totalt 856,8 miljoner kubikmeter dricksvatten om året i Sverige, motsvarande över 1 400 Globenarenor.

Vattennätet är sammanlagt 111 700 kilometer långt, nästan tre varv runt jorden.

90 procent av svenskarna har kommunalt vatten. Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för dricksvattenledningarna.

Källa: Svenskt Vatten, Sveriges geologiska undersökning (SGU)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!