Vi får färre barn – lägsta antalet på 17 år

Barnafödandet minskar över nästan hela landet. I 20 av 21 län och 215 av 290 kommuner gick antalet nyfödda ner förra året. I Sverige i stort har det inte fötts så här få barn sedan 2005.

Men på läns- och kommunnivå får man gå ännu längre tillbaka i tiden för att hitta liknade siffror. I Leksand har det inte fötts så få barn som förra året sedan 1972, i Robertsfors inte sedan 1969.

SCB:s statistik sträcker sig bara fram till 1968, och i en rad kommuner har antalet nyfödda inte varit så få som under 2022 sedan statistiken började föras. Det handlar om kommuner spridda i landet, med alltifrån Sollefteå, Hudiksvall och Ånge till Västervik, Gislaved och Sölvesborg.

Samma mönster i Norge och Danmark

"Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark," säger Lena Lundkvist, demograf på SCB i ett pressmeddelande.

Under 2021 ökade barnafödandet något. Men den långsiktiga trenden har varit nedåtgående sedan 2010.

Befolkningen ökade trots färre födda

Endast i Västmanlands län ökade antalet födda barn jämfört med 2021, och det bara med sex barn.

Trots att färre barn föds blev vi fler i Sverige i fjol. Befolkningen låg sista december på 10 521 556 personer. Det är en ökning med 69 230 personer – eller 0,7 procent – sedan 2021.

"Folkökningen förklaras delvis av att det faktiskt föddes fler än det dog, men framför allt av att det invandrade fler än det utvandrade," säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.