Svensk avundsjuka Àr vÀrst pÄ sommaren

Sommaren Ă€r avundsjukans tid. DĂ„ publiceras bilder frĂ„n semestern, dopp i kristallblĂ„tt vatten och lyckliga lekar med barnen. –Vi har alltid jĂ€mfört oss med varandra, det Ă€r djupt rotat i vĂ„r natur, sĂ€ger beteendevetaren Giorgio Grossi.

"Tall poppy-syndrome" Àr, likt den svenska jantelagen, ett begrepp i Australien som beskriver att man inte ska sticka ut eller tro att man Àr eller har det bÀttre Àn nÄgon annan. Arkivbild.

"Tall poppy-syndrome" Àr, likt den svenska jantelagen, ett begrepp i Australien som beskriver att man inte ska sticka ut eller tro att man Àr eller har det bÀttre Àn nÄgon annan. Arkivbild.

Foto: Matthias Schrader/AP/TT

Semester2023-07-26 20:29

Den svenska avundsjukan, "tall poppy-syndrome" eller FOMO. Det handlar om avund och ibland Ă€ven upplevelsen av missunnsamhet gentemot andra. “Fear of missing out” (FOMO) Ă€r svĂ„r stress eller rĂ€dsla att missa nĂ„got. Uttrycket anvĂ€nds ofta i samtal om sociala medier och deras negativa psykologiska effekter.

– Det mĂ€nniskor visar upp i sociala medier Ă€r en polerad yta. Ett litet urval av hĂ€rligheter som de vĂ€ljer att demonstrera, sĂ€ger beteendevetaren Giorgio Grossi.

– Mörker, tristess och mindervĂ€rdeskomplex Ă€r inte det man flĂ€ker ut pĂ„ Instagram precis.

Enligt Grossi kan FOMO vara en generationsfrÄga.

– Att ligga hemma i soffan en fredagskvĂ€ll och inte hĂ€nga ute med polare kan bli ett smĂ€rre trauma för en kĂ€nslig 20-Ă„ring. Men nĂ€r man har lagt nĂ„gra decennier till pĂ„ nacken tycker man nog att det Ă€r extremt skönt att göra det.

Lite skav

MÄnga Àr rÀdda att lÀmnas utanför det roliga vÀnnerna hittar pÄ och följer omvÀrlden minut för minut i ett försök att hÀnga med i svÀngarna i det som blir viralt.

– Vi kanske inte sĂ€ger det, nĂ€r det gĂ„r bra för vĂ„ra vĂ€nner glĂ€ds vi ju med dem, men innerst inne finns nĂ„gon form av skav. Den dĂ€r lilla avundsjukan, sĂ€ger Grossi.

PÄ grund av den oÀndliga inhÀmtningen av information i dagens digitaliserade samhÀlle Àr det inte konstigt att mÄnga jagas av kÀnslan av att missa nÄgonting. Det Àr lÀtt att jÀmföra sig med kÀndisar i Hollywood och börja rÀkna det man inte har.

Avundet kan dock grunda sig i en tanke om att vilja bli bÀttre och utvecklas.

– Avundsjuka Ă€r nĂ„gon form av kvitto pĂ„ att djuret mĂ€nniska Ă€ndĂ„ behöver strĂ€va uppĂ„t och framĂ„t, ha en inre drivkraft att skaffa sig bĂ€ttre materiella villkor.

Tacksamhet

MÀnniskor har en tendens att uppmÀrksamma det negativa i stÀllet för det positiva. I kombination med sociala mediers grepp om mÄngas liv leder det till osunda beteendemönster, enligt Grossi.

– Vi har en slentrianmĂ€ssig tendens att fiska upp mobilen sĂ„ fort det har gĂ„tt en stund. Det beroendebeteendet, missbruksbeteendet, Ă€r ofta förknippat med obehag. Det vill sĂ€ga, jag stillar nĂ„gonting inom mig nĂ€r jag kollar pĂ„ mobilen.

Dans pÄ rosor

FOMO fÄr negativa effekter pÄ mÄngas agerande. Grossi tycker att det Àr vÀrt att reflektera och inte lÄta sig pÄverkas.

– TĂ€nker vi att “alla andra har det sĂ„ mycket bĂ€ttre” skapar vi en mall för hur det ska vara. Att det normala skulle vara ett enda lĂ„ngt lyckorus, dĂ€r vi vandrar frĂ„n en idyllisk fikastund till en glamorös middag till en Ă€ventyrlig resa och att allting bara Ă€r fantastiskt. SĂ„ Ă€r det ju inte, sĂ€ger Grossi.

– Livet Ă€r i regel inte en dans pĂ„ rosor. Det Ă€r naturligt att det finns ett mörker ocksĂ„ och det behöver vi pĂ„minna oss om.

Giorgio Grossi Àr beteendevetare, leg. psykoterapeut och docent i medicinsk psykologi. Arkivbild.
Giorgio Grossi Àr beteendevetare, leg. psykoterapeut och docent i medicinsk psykologi. Arkivbild.
Fakta: SĂ„ hanterar du avundsjuka i sommar

Det första steget i att komma bort frÄn avundsjukan över andras roliga aktiviteter Àr att bli medveten om kÀnslan.

IfrĂ„gasĂ€tt dina tankar – varför kĂ€nner jag som jag gör? Grundar det sig i sorg eller ilska över att du inte har lika god relation till dina vĂ€nner eller att man ofta i familjen brĂ„kar över smĂ„saker? GĂ„ till botten med dina egna problem i stĂ€llet för att missunna andra lycka.

Att se vad du har, i stÀllet för att rÀkna upp vad du inte har eller inte fÄr uppleva, Àr ett sÀtt att bota kÀnslan av att du missar nÄgot viktigt. DÄ byter du ut de negativa kÀnslorna mot nÄgot positivt.

Glöm inte att det du ser i sociala medier inte Àr en sann bild av verkligheten. VÀnd dig i stÀllet till dina medmÀnniskor i verkliga livet och bygg pÄ relationerna utanför sociala medier.

Testa att detoxa frÄn mobilen med jÀmna mellanrum, det kan ge en aha-upplevelse. Tillvaron kan bli enklare. Minska antalet appar och se hur det pÄverkar dig.

KĂ€lla: Giorgio Rossi, leg. psykoterapeut och beteendevetare

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!