Många tidigare farbara vatten längst Sveriges kust har gått från ljusblått till mörkblått på de nya sjökorten. Sex till tre meters djup har i stället blivit noll till tre meter.
Anledningen är att Sjöfartsverket just nu uppdaterar sjökorten efter en ny internationell standard.
– Vi anpassar sjökorten efter den landhöjning som skett sedan sjökorten gjordes sist, säger Magnus Wallhagen, chef vid Sjöfartsverkets avdelning för sjögeografi.
Problemet är bara att uppgifterna anses bristfälliga där mest fritidsbåtar går.
Djupet i skärgården är ofta mätt för hand med hjälp av enkla lod från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Hela 96 procent av Sveriges grunda vatten har inte sjömätts sedan dess.
– Här vet ingen egentligen hur det ser ut på botten, säger Wallhagen.
– Vi lägger därför på en säkerhetsmarginal, som gör att det upplevs att bli ännu grundare.
En säkerhetsrisk
Men de nya grundare sjökorten utgör i själva verket en säkerhetsrisk, enligt Fredrik Norén, generalsekreterare för båtklubben Svenska kryssarklubben.
– Fritidsbåtar och mindre yrkestrafik tvingas ut på omvägar. Det kan vara oskyddade fjärdar som vid besvärligare väder kan vara farligare, säger han.
Även sjöräddning och sjöpolis är beroende av sjökortens djup.
– Det vi kallar för säkra vatten är tre meter eller djupare. Där vet vi att vi kan hålla en säker fart, säger Johan Skogfeldt, gruppchef vid Sjöpolisen i Stockholm.
Polisen använder sig fortfarande av de gamla sjökorten, och kommer att hålla hårt i dem.
– Jag har jobbat på Sjöpolisen i 13 år, och jag har inte varit med om att vi kört på en undervattenssten som inte varit markerad, säger Skogfeldt.
Spökgrynnor
Rapporter om spökgrynnor kommer också in till Svenska kryssarklubben. Vid en passage till en populär naturhamn söder om ön Möja i Stockholms mellersta skärgård har till exempel flera stenar dykt upp på sjökortet.
Grynnor som inte finns i verkligheten, enligt Fredrik Norén.
– Jag har ett gammal sjökort, så jag vet att jag kan segla in där. Men för nya båtägare blir området otillgängligt.
Enligt Norén finns det också exempel på verkliga grund som försvunnit.
Falska grund kan förklaras av att Sjöfartsverket tillsammans med Lantmäteriet använt sig av flygfoto för att uppdatera strandlinjen.
– Man har försökt se en bit under vatten och fått med det som man bedömt vara grund. Vi har inte haft någon möjlighet att fysiskt gå ut och kontrollera, säger Wallhagen och understryker:
– Men vi har också hittat mängder med nya grund som faktiskt finns där.
TT: Är de nya sjökorten mer tillförlitliga än de gamla?
– Generellt sett är det en säkrare produkt. Ett flertal modernt sjömätta områden har också tillkommit där vi kan vara helt säkra på hur botten ser ut.
Till för handelssjöfarten
Sjökorten är producerade för handelssjöfarten, poängterar Wallhagen.
– De ska kunna användas av fritidsbåtar också. Men Sjöfartsverket finansieras av handelssjöfarten. Därför måste vi tillämpa automatiserade metoder som kan upplevas som att de inte stämmer med verkligheten i områden där vi bara har ofullständig data.
Sjöfartsverket kommer att inleda en dialog med fritidsbåtlivets intresseföreningar.
– Vi planerar redan i år för att göra vissa mindre sjömätningsinsatser i områden som identifierats som problematiska, säger Wallhagen.
I Sverige finns drygt 864 000 fritidsbåtar i sjödugligt skick, vars ägare förlitar sig på såväl digitala och trycka sjökort som bygger på Sjöfartsverkets kartor.
– Släng inte de gamla korten. Har du ett elektroniskt kort, vänta med att uppdatera om det går, tipsar Fredrik Norén vid Svenska kryssarsällskapet.
– Det känns jäkligt att behöva ge sådana tips. Det är emot alla principer om navigation.
