Rapporten, som bygger på statistik från Nationella diabetesregistret (NDR), sammanställer bland annat resultat från behandlingar av personer med diabetes. Dessutom har 3 500 sjuka svarat på en enkät om hur de upplever sin diabetesvård.
Det finns en hel del att önska, enligt patientföreningen Svenska diabetesförbundet som står bakom rapporten. Liksom inom många andra områden blottlägger den stora regionala skillnader.
– Konsekvenserna av att personer med diabetes inte får den hjälp och vård de behöver är att risken för komplikationer och följdsjukdomar ökar. Det innebär lidande för individerna men också stora kostnader för samhället, säger Björn Ehlin.
Bäst i Uppsala
Ett sätt att mäta kvaliteten på diabetesvården är att titta på blodsockernivåerna under en längre tid (ett mått som kallas HbA1C). Om dessa ligger för högt ökar risken att patienten drabbas av komplikationer, som till exempel hjärt-kärlsjukdomar.
I Kronoberg hade 12,1 procent av personerna med diabetes typ 2 förra året en blodsockernivå med stor risk att utveckla komplikationer, vilket gör regionen till sämst i klassen. Det kan jämföras med 5,5 procent i region Halland, som ligger bäst till, och ett rikssnitt på 8,9 procent.
När resultaten från medlemsenkäten och värden från NDR läggs ihop till en sammanlagd topplista tar Uppsala i förstaplatsen. Regionen får fyra gånger så många poäng som Norrbotten och Västernorrland som ligger i botten. Sonia Bertogna är specialist i allmänmedicin och ordförande i den lokala arbetsgruppen för diabetes i region Norrbotten. Hon är inte förvånad.
– Vi vet hur vi ska ta hand om personer som har diabetes men vi har inte resurser. I Norrbotten brottas vi med brist på diabetessjuksköterskor och fasta läkare på hälsocentralerna, säger hon.
Sjuksköterskorna avgörande
Sonia Bertogna lyfter tillgången till sjuksköterskor med specialistkompetens som avgörande. Det är de som träffar patienten och, om resurserna finns, kan lära känna dem och följa dem, deras värden och behandling. Fram för allt gäller det diabetes typ 2 som främst drabbar vuxna.
– Dessa patienter behandlas till 90 procent inom primärvården. För att få rätt stöd behövs ett välfungerande diabetesteam med läkare och diabetessjuksköterska som känner patienten och kan följa upp resultaten via Nationella diabetesregistret. Så ser det inte ut i dag.
Komplikationer kostar miljarder
Av enkätsvaren framgår att en av fyra medlemmar uppfattar att vården har försämrats sedan 2019. Det innebär större risk för komplikationer och följdsjukdomar, som står för de klart största kostnaderna inom diabetesvården. En studie från år 2020 visar att komplikationer orsakade av typ 2-diabetes kostade enbart vården 2,5 miljarder kronor.
Västra Götalandsregionen hamnar i mitten av den totala rankningen. Margareta Hallgren är docent och specialist i allmänmedicin med fokus på diabetes i regionen. Där såg man en tydlig försämring av bland annat blodsockervärden under pandemin.
– Patienterna vågade inte komma på sina kontroller och vården ville heller inte ha in dem på grund av risk för smitta. Vi såg att det fick en direkt effekt. Men nu har vi sett hur värdena förbättras igen, säger hon.
Satsat på folkhälsa
Att Västra Götaland återhämtar sig tror hon beror på satsningar på folkhälsosjukdomar, diabetessjuksköterskor och ett bra nätverk där patientföreningar, politiker och vårdprofessionen regelbundet träffas. Förra året gjordes en riktad satsning mot högt blodtryck. Nästa år står diabetes i fokus.
I region Norrbotten har inte siffrorna vänt upp på samma sätt efter pandemin.
– Jag är faktiskt orolig över hur det har sett ut. Men jag hoppas att vi kan få mer uppmärksamhet och blir lyssnade på. Vi har haft maktskifte i Norrbotten och det kan förhoppningsvis leda till att det satsas mer på primärvården, säger Sonia Bertogna.