Rapporten, som bygger pÄ statistik frÄn Nationella diabetesregistret (NDR), sammanstÀller bland annat resultat frÄn behandlingar av personer med diabetes. Dessutom har 3 500 sjuka svarat pÄ en enkÀt om hur de upplever sin diabetesvÄrd.
Det finns en hel del att önska, enligt patientföreningen Svenska diabetesförbundet som stÄr bakom rapporten. Liksom inom mÄnga andra omrÄden blottlÀgger den stora regionala skillnader.
ââKonsekvenserna av att personer med diabetes inte fĂ„r den hjĂ€lp och vĂ„rd de behöver Ă€r att risken för komplikationer och följdsjukdomar ökar. Det innebĂ€r lidande för individerna men ocksĂ„ stora kostnader för samhĂ€llet, sĂ€ger Björn Ehlin.
BĂ€st i Uppsala
Ett sÀtt att mÀta kvaliteten pÄ diabetesvÄrden Àr att titta pÄ blodsockernivÄerna under en lÀngre tid (ett mÄtt som kallas HbA1C). Om dessa ligger för högt ökar risken att patienten drabbas av komplikationer, som till exempel hjÀrt-kÀrlsjukdomar.
I Kronoberg hade 12,1 procent av personerna med diabetes typ 2 förra Äret en blodsockernivÄ med stor risk att utveckla komplikationer, vilket gör regionen till sÀmst i klassen. Det kan jÀmföras med 5,5 procent i region Halland, som ligger bÀst till, och ett rikssnitt pÄ 8,9 procent.
NÀr resultaten frÄn medlemsenkÀten och vÀrden frÄn NDR lÀggs ihop till en sammanlagd topplista tar Uppsala i förstaplatsen. Regionen fÄr fyra gÄnger sÄ mÄnga poÀng som Norrbotten och VÀsternorrland som ligger i botten. Sonia Bertogna Àr specialist i allmÀnmedicin och ordförande i den lokala arbetsgruppen för diabetes i region Norrbotten. Hon Àr inte förvÄnad.
ââVi vet hur vi ska ta hand om personer som har diabetes men vi har inte resurser. I Norrbotten brottas vi med brist pĂ„ diabetessjuksköterskor och fasta lĂ€kare pĂ„ hĂ€lsocentralerna, sĂ€ger hon.
Sjuksköterskorna avgörande
Sonia Bertogna lyfter tillgÄngen till sjuksköterskor med specialistkompetens som avgörande. Det Àr de som trÀffar patienten och, om resurserna finns, kan lÀra kÀnna dem och följa dem, deras vÀrden och behandling. Fram för allt gÀller det diabetes typ 2 som frÀmst drabbar vuxna.
ââDessa patienter behandlas till 90 procent inom primĂ€rvĂ„rden. För att fĂ„ rĂ€tt stöd behövs ett vĂ€lfungerande diabetesteam med lĂ€kare och diabetessjuksköterska som kĂ€nner patienten och kan följa upp resultaten via Nationella diabetesregistret. SĂ„ ser det inte ut i dag.
Komplikationer kostar miljarder
Av enkÀtsvaren framgÄr att en av fyra medlemmar uppfattar att vÄrden har försÀmrats sedan 2019. Det innebÀr större risk för komplikationer och följdsjukdomar, som stÄr för de klart största kostnaderna inom diabetesvÄrden. En studie frÄn Är 2020 visar att komplikationer orsakade av typ 2-diabetes kostade enbart vÄrden 2,5 miljarder kronor.
VÀstra Götalandsregionen hamnar i mitten av den totala rankningen. Margareta Hallgren Àr docent och specialist i allmÀnmedicin med fokus pÄ diabetes i regionen. DÀr sÄg man en tydlig försÀmring av bland annat blodsockervÀrden under pandemin.
ââPatienterna vĂ„gade inte komma pĂ„ sina kontroller och vĂ„rden ville heller inte ha in dem pĂ„ grund av risk för smitta. Vi sĂ„g att det fick en direkt effekt. Men nu har vi sett hur vĂ€rdena förbĂ€ttras igen, sĂ€ger hon.
Satsat pÄ folkhÀlsa
Att VÀstra Götaland ÄterhÀmtar sig tror hon beror pÄ satsningar pÄ folkhÀlsosjukdomar, diabetessjuksköterskor och ett bra nÀtverk dÀr patientföreningar, politiker och vÄrdprofessionen regelbundet trÀffas. Förra Äret gjordes en riktad satsning mot högt blodtryck. NÀsta Är stÄr diabetes i fokus.
I region Norrbotten har inte siffrorna vÀnt upp pÄ samma sÀtt efter pandemin.
ââJag Ă€r faktiskt orolig över hur det har sett ut. Men jag hoppas att vi kan fĂ„ mer uppmĂ€rksamhet och blir lyssnade pĂ„. Vi har haft maktskifte i Norrbotten och det kan förhoppningsvis leda till att det satsas mer pĂ„ primĂ€rvĂ„rden, sĂ€ger Sonia Bertogna.