Efter tre veckor på jobbet har sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson fått prata tolkrätt och svara på frågor om lika rätt till vård. Regeringens förslag om att vården ska ange papperslösa flyktingar och avskaffande av tolkrätten, har upprört många som arbetar inom hälso- och sjukvården.

TT: Var står du i frågan om att begränsa tolkrätten?

– Bakgrunden är att regeringen tycker att det är viktigt att både förbättra svenskundervisningen inom SFI och att ställa högre krav på att den som har varit i Sverige en tid ska kunna tillräcklig svenska för att ta del av samhället. Vi kommer att utreda det och pröva mot de lagar som gäller för hälso- och sjukvården. Där är patientsäkerheten en viktig del, säger hon.

Glad över budgeten

Acko Ankarberg Johansson säger sig vara glad över den budget som precis presenterats. Detta trots att den totala summan för utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg minskar med nästan 11 miljarder kronor jämfört med 2022.

– Men mitt område, hälso- och sjukvård, får bara tillskott. Det som försvinner är tillfälliga satsningar, stöd som tillkom under pandemin. För att något ska vara tillfälligt måste det ju tas bort, eller hur? Men vi behåller kömiljarder och permanentar satsningar på god och nära vård.

Acko Ankarberg Johansson tillträder som sjukvårdsminister i en tid av sjukvårdsköer och en omfattande personalbrist, inte minst sjuksköterskor. Fackförbunden larmar om uppsägningar och i flera av de norra regionerna har till och bemanningsföretagen svårt att få personal.

Sjukvårdsministern ser att sjukvården har många utmaningar men är övertygad om att det kan bli bättre bland annat genom mer statlig styrning, något som KD hade som valfråga. Det kommer att bli en utredning om en helt eller delvis förändrad ansvar för hälso- och sjukvården enligt ministern.

"Det finns kapacitet"

Ett steg mot mer nationell vårdorganisation är den vårdförmedling som regeringen vill skapa. Inga detaljer är klara men Acko Ankarberg Johansson tänker sig ett digitalt verktyg som visar var i landet det finns kapacitet för behandlingar eller operationer när hemmaregionen inte kan uppfylla vårdgarantin. Både patienter och vårdgivare ska kunna komma åt den.

– Det saknas en nationell bild över tillgängligheten i dag. Vi har köer med samtidigt finns det kapacitet. Tanken är att den patient som kan tänka sig att resa ska kunna göra det och det ska finnas en reseersättning kopplad så att det inte exkluderar någon.

När patienter flyttar över regiongränser är det ett välkänt problem att uppgifter från till exempel journaler inte kan skickas mellan olika huvudmän. Ibland inte ens mellan primär- och slutenvård inom samma regioner. Frågan har legat olöst under ett flertal mandatperioder.

– Det är en högt prioriterad fråga. Staten måste sätta standarder och tekniska specifikationer så att systemen pratar med varandra. Det pågår arbete kring det. Om vi utvecklar standarder kan vi också få kontroll och ackreditera de applikationer som finns, inte minst för patienter med kroniska sjukdomar och låta vården utnyttja den informationen, säger hon.

Inte bara stora vårdcentraler

Det pågår just nu en omfattande omställning till det som kallas ”god och nära vård” där vård ska flyttas från de stora sjukhusen ut till vårdcentraler och kommuner. Här vill Acko Ankarberg se fler lokala initiativ som inte är stora vårdcentraler.

– Det kan handla om en distriktssköterska, läkare eller fysioterapeut som bor på landsbygden och som vill öppna eget några dagar i veckan. Sen kanske hon eller han jobbar på en stor vårdcentral resten. Det finns många goda exempel i Västerbotten där man jobbat mycket med det. Det finns en kraft i att tänka mer småskaligt och använda de professioner, intressen och kompetenser som finns.

Oro för att personal ska orka

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är inte lika glada som sjukvårdsministern över budgeten. Annika Wallskog, chefsekonom på SKR har bland annat reagerat mot att tillskottet för uppskjuten vård som gavs under pandemin minskas eller tas borttas bort.

TT: Hur ska ni se till att sjuksköterskor och annan vårdpersonal stannar kvar på sina jobb och orkar arbeta heltid?

– Det är den stora oron. Samtidigt som vården har väldigt goda resultat så har vi en kompetensbrist och det handlar nästan alltid om arbetsmiljöfrågor. Vi tillför nu 2 miljarder årligen för fler vårdplatser och då behövs fler medarbetare med fast anställning istället för bemanningsföretag. Det handlar om att bygga ett förtroende hos medarbetarna.

Acko Ankarberg tror att den inspektion som Arbetsmiljöverket gör under nästa år av arbetsmiljön på 70 av landets sjukhus kan ge en vägledning.

– Den kommer säkert att bli jobbigt att ta del av den, men den kommer ge en bild av läget. Det är nödvändigt av varje region att ta det på allvar och lägga en plan för hur man rättar till det.

Rättad: I en version publicerad 19/11 förekom en felaktig uppgift om återhämtningsbonusen i i regeringens budget.