Isabel Grönevik, som bor i Växjö, har fått ett nytt hjärta. Sedan det transplanterades i hennes kropp förra året är hennes andetag lättare. Men det fanns en tid då hon inte ens kunde ligga ned och sova på grund av svårigheter med andningen.
Hon är en av dem som i ung ålder drabbats av hjärtsvikt, en sjukdom som innebär att hjärtat inte orkar pumpa ut så mycket blod som kroppen behöver.
Redan när hon var 17 år fick hon hjärtrytmrubbningar. Något vården försökte åtgärda med ablationer – en behandling mot hjärtklappning – vilket bara hjälpte för stunden.
Hjärtproblemen eskalerade. När hon var i 30-årsåldern fick hon höra av en läkare att hjärtrytmrubbningarna var livshotande och att hennes hjärta riskerade att stanna. Hon fick en hjärtstartare inopererad, men översköljdes av en enorm orkeslöshet och svåra magsmärtor, eftersom vätska samlas i lever och lungor när hjärtat inte förmår pumpa blodet ut i kroppen.
– Jag var lamslagen, hade ständigt ont i kroppen och orkade inte stå upp, berättar Isabel Grönevik för TT.
Trots att hennes kropp, minne och koncentration påverkats starkt av hjärtproblemen har hon kunnat leva relativt normalt, med universitetsutbildning och ett aktivt yrkesliv som chef inom vård och omsorg. Att upprätthålla ett sådant liv har dock krävt nästan all hennes energi.
– Det har varit en stor kamp. Jag har fixat det, men det har varit väldigt tufft.
Genetisk sjukdom
Först när Isabel Grönevik var 34 år och kom i kontakt med sjukvården i Lund fick hon reda på att hon hade en ovanlig ärftlig sjukdom – danons – som enligt Socialstyrelsen bara är känd hos ett 10-tal människor i Sverige, och leder till svår hjärtsvikt.
För drygt ett år sedan, när läget såg mycket illa ut, fick hon genomgå en hjärttransplantation. De mediciner hon måste ta för att kroppen inte ska stöta bort det nya hjärtat ger visserligen svåra biverkningar, som sänkt immunförsvar med ständiga infektioner, svårläkta sår och benvärk som följd.
– Men nu kan jag andas, ligga ner och gå. Det är fantastiskt.Tidigare kunde jag knappt gå ut till brevlådan, säger hon.
Diabetes typ 2 en orsak
Hjärtsvikt drabbar allt fler yngre, visar siffror från Socialstyrelsen. Bland unga mellan 25–34 år har andelen patienter med hjärtsvikt mer än fördubblats de senaste 15 åren. Forskning visar att hjärtsvikt bland yngre ökat även i Frankrike och USA, enligt Maria Schaufelberger, professor i kardiologi vid Göteborgs universitet.
Ett skäl kan vara att kardiomyopatier – hjärtmuskelsjukdomar som försvagar hjärtmuskeln – har ökat, liksom förekomsten av övervikt och diabetes typ 2 hos unga, tror hon.
– Vissa kardiomyopatier kan ha ett samband med övervikt och kan vara en del av förklaringen till att fler unga drabbas.
Anna Norhammar, professor i kardiologi vid Karolinska Institutet, framhåller samma möjliga orsaker, liksom förbättrad diagnostik för att upptäcka hjärtsvikt.
Fler överlever svår sjukdom
– En liten del av förklaringen kan också vara att vissa nya, viktiga och effektiva läkemedel mot exempelvis bröstcancer och lymfkörtelcancer kan ge hjärtsvikt.
Sedan några år finns dock en rad nya läkemedel som skyddar mot och behandlar hjärtsvikt.
– Därför är det viktigt att bättre ta reda på vad ökningen bland unga beror på, så att vi kan vända den och hitta riskgrupper i tidigt skede, säger Anna Norhammar.
