Kravet på patienterna: Sluta hamstra mediciner

Läkemedelsbrist är ett växande problem och kan hota patientsäkerheten. Patienterna måste sluta hamstra, mängden läkemedel som skrivs ut åt gången kan begränsas och företag som inte varnar i tid kan få böter.

Björn Eriksson, generaldirektör Läkemedelsverket, och Emer Cooke, generaldirektör för europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), håller presskonferens.

Björn Eriksson, generaldirektör Läkemedelsverket, och Emer Cooke, generaldirektör för europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), håller presskonferens.

Foto: Johan Nilsson/TT

Sjukvård2023-02-09 09:24

När europeiska läkemedelsmyndigheter samlas i Malmö är läkemedelsbristen en av huvudfrågorna.

– Bristen är ett av våra fokusområden i hela Europa och även globalt, det här är inte ett nationellt problem, säger Emer Cooke, generaldirektör för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Antalet restanmälda läkemedel ökade med 54 procent under 2022 jämfört med 2021. Emer Cooke pekar på att det är viktigt att djupare analysera orsakerna – de är många, konstaterar hon.

"Blivit bekymmersamt"

– Det har blivit bekymmersamt att se att läkemedel som våra medborgare behöver inte finns på apotekshyllorna längre. Det är viktigt att vi jobbar med alla delar och alla aktörer. För vår del är det jätteviktigt att få en bättre överblick, säger Björn Eriksson, generaldirektör för svenska Läkemedelsverket.

Flera åtgärder diskuteras, bland annat att göra det lättare att sälja läkemedel i Sverige från andra EU-länder med "fel språk" på förpackningen. Det kan också bli restriktioner för hur många tabletter av en bristvara som får skrivas ut till varje patient.

I Sverige har regeringen också lagt fram en proposition om att läkemedelsföretag som inte i tid flaggar för att brist kommer att uppstå ska kunna bötfällas. Det har varit ett återkommande problem att företagen inte informerar, konstaterar Björn Eriksson.

– När sista tabletten expedieras kan vi ibland bli varse att det är en brist.

Hot mot patienter

TT: Kan bristen innebära ett hot för patientsäkerheten?

– Ja, absolut. Vissa läkemedel är helt nödvändiga att man får varje dag. Vi som myndighet måste göra allt för att medborgare och patienter har tillgång till dem, säger Björn Eriksson.

Utöver företag och myndigheter har även allmänheten ett ansvar när det börjar uppstå brist på ett visst läkemedel, betonar han:

– Att inte hamstra, att inte köpa in en massa, vilket kan vara en naturlig reflex, kanske.

Mötet i Malmö är det första av 22 som Läkemedelsverket kommer att arrangera under det halvår då Sverige är ordförandeland i EU.

Rättad: I en tidigare version angavs en myndighet felaktigt att ligga bakom de föreslagna åtgärderna.

Fakta: Läkemedelsbrist

Kravet på läkemedelsföretagen är att slå larm minst två månader i förväg, om en bristsituation är på väg att uppstå. Men detta har inte alla företag levt upp till.

Leveransstoppen kan bero på problem i tillverkningen, att det råder brist på ett verksamt ämne i läkemedlet eller att det plötsligt blir oväntat hög efterfrågan.

Värdekedjorna i läkemedelsframställningen är globala och därmed allt mer sårbara. Det har samtidigt skett en effektivisering som lett till minskade lager.

På Läkemedelsverkets hemsida finns en lista över vilka läkemedel som för tillfället är restanmälda. Om det läkemedel som saknas inte går att byta mot ett annat med samma verksamma substanser kan patienten behöva kontakta sjukvården för ett nytt recept.

Att ett läkemedel är slut på ett visst apotek behöver inte betyda att det är restanmält. Via fass.se går det att se om ett visst apotek har det läkemedel man är ute efter i lager.

Källa: Läkemedelsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!