Hårda ord om Ekström men inga avgångskrav

Oppositionen anser sig ha fått ytterligare belägg för att utbildningsminister Anna Ekström (S) har skönmålat de svenska Pisaresultaten, mot bättre vetande. Krav på ytterligare granskning ställs, men avgångskrav får vänta.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) fick svara på frågor i utbildningsutskottet om hanteringen av Pisaundersökningen. Bilden är från den pressträff ministern höll efter det att Riksrevisionens kritiska rapport publicerats.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) fick svara på frågor i utbildningsutskottet om hanteringen av Pisaundersökningen. Bilden är från den pressträff ministern höll efter det att Riksrevisionens kritiska rapport publicerats.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Skola och utbildning2021-05-06 16:01

Oppositionspartierna var inte nöjda med de svar Ekström gav vid sitt möte med utbildningsutskottet. Det handlade om Riksrevisionens granskning av hur regeringen hanterat de svenska skolresultaten i OECD:s Pisaundersökning som släpptes i december 2019.

– Helt klart är det så att Anna Ekström inte medger och inte ber om ursäkt för att hon har farit med osanning, sade Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson som hade väntat sig en mer "ödmjuk" minister.

Axén Olin fortsätter hävda att Ekström medvetet manipulerat och mörkat för att få resultaten att framstå som bättre än vad de var, trots att hon vetat om att det fanns problem med en hög andel elever som exkluderats.

Men trots de hårda orden vill inte Axén Olin kräva misstroende mot Ekström eller hennes avgång.

– Jag vill invänta vad konstitutionsutskottet kommer fram till, säger Axén Olin som hoppas att KU ska bredda sin pågående granskning av regeringens hantering av Pisaresultaten.

Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Christian Carlsson hävdar att "Skolverket har felat, regeringen har mörkat och utbildningsministern har ljugit inför riksdagen".

– Jag kommer att ta initiativ till en interpellationsdebatt med utbildningsministern och sedan kommer jag att begära svar av statsministern, innan det blir aktuellt med något annat, säger Carlsson till TT.

Utbildningsministern Anna Ekström tillbakavisar kritiken om att ha mörkat:

– Jag har bara ett enda intresse vad gäller Pisaundersökningen, och det är att vi i Sverige ska få tillförlitlig och korrekt information. Jag har hela tiden agerat, med de underlag jag fått, genom att ställa kritiska frågor till Skolverket om den höga exkluderingsgraden och de svar jag fått har gjort mig lugn med att Skolverket följt regelverket, säger Anna Ekström.

Utbildningsutskottets ordförande Gunilla Svantorp (S) anser att det viktigaste svaret på frågan om mörkning framkom under riksrevisorn Helena Lindbergs redogörelse efter Ekströms punkt på dagordningen.

– Riksrevisorn var mycket tydlig med att hon bestämt vill avvisa att någon medvetet har fört någon bakom ljuset.

Inte utrett

SD:s utbildningspolitiske talesperson Patrick Reslow och Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad anser inte att sakerna är utredda efter mötet med Ekström.

– Varför har inte ministern nämnt någonting om den interna kritik som framkommit i promemoriorna under hela den här tiden? undrar Reslow.

Han, och de övriga i oppositionen, syftar på två promemorior om problem med de svenska Pisaresultaten som tjänstemän på utbildningsdepartementet skrev direkt efter Pisa-släppet 2019 samt i oktober förra året. Riksrevisionen pekade på dem i sin granskning men först nu har regeringen lämnat ut dem.

Roger Haddad säger att Liberalerna anser att regeringen har undanhållit information för riksdagen.

– När vi begärde en extern och oberoende granskning viftades det bort snabbt av regeringen och utbildningsministern. Hon menade att det inte har gjorts några fel och att OECD:s regler följts. Men den bilden delar inte Riksrevisionen, säger Haddad.

Hade högsta andelen

Enligt den omstridda mätningen presterade de svenska eleverna helt okej, strax över OECD-snittet. Riksrevisionen konstaterar dock att det inte går att säga vad resultatet hade blivit om alla elever hade deltagit.

Sverige hade den högsta andelen exkluderade elever av alla deltagande länder – långt över det tillåtna – och dessutom ett av de största bortfallen.

Kärnan i Riksrevisionens kritik är att både Skolverket och regeringen borde ha gjort mer för att garantera ett rättvisande elevunderlag.

Anna Ekström framhåller att Skolverket nu får uppdraget att förstärka insatserna ute på skolorna. Skolorna ska ha fullständigt klara besked från verket om vilka regler som gäller för att undanta elever.

– Det är en hemläxa Skolverket har att göra, säger Ekström.

Fakta: Detta är Pisa

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket.

I Pisa 2018 deltog drygt 5 500 elever i Sverige, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven.

Totalt svarade cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner på frågorna i Pisa 2018. Elevgruppen representerar 32 miljoner elever.

Nästa Pisa skulle genomföras 2021, men har skjutits fram till 2022 på grund av pandemin.

Källor: OECD och Skolverket.


Fakta: Resultat varierade kraftigt

I Pisa 2018 presterade de svenska eleverna över OECD-snittet i samtliga tre kunskapsområden. Men resultaten inom den svenska elevgruppen varierade kraftigt. Exempel:

Läsförståelse, alla elever: 506 poäng

Läsförståelse, elever med svensk bakgrund: 525 poäng

Läsförståelse, elever födda i Sverige med utländsk bakgrund: 471 poäng

Läsförståelse, elever födda utomlands med utländsk bakgrund: 410 poäng

Källa: Skolverket


Fakta: Riksrevisionens kritik
  • Andelen exkluderade elever i Pisa 2018 var för hög. En ovanligt stor flyktinvandring runt 2015 är inte en giltig förklaring. Andelen nyanlända elever som på korrekta grunder kunde exkluderas på grund av bristande svenskkunskaper ökade endast med en halv procentenhet för Pisa 2018, jämfört med 2015. Felaktiga exkluderingar av andra skäl har också gjorts. Riksrevisionens finner rimliga förklaringar till en exkludering på totalt 6,6 procent, inte de 11,1 procent som i verkligheten undantogs.
  • De skolor som deltog i Pisa 2018 uppfattade informationen om exkludering på olika sätt, och undantog därför elever på olika premisser. Skolverket säkerställde inte och följde inte upp om instruktionerna uppfattats rätt.
  • Trots ifrågasättanden från medier och riksdagspolitiker om ett missvisande urval av elever utredde varken Skolverket eller regeringen misstankarna ordentligt.
  • Skolverket hänvisade till och följde OECD:s instruktioner, men OECD hade en felaktig bild av undervisningen för nyanlända elever i Sverige.
  • Problemet påpekades även internt på utbildningsdepartementet, fortfarande utan åtgärder. I stället hänvisade regeringen till Skolverkets och OECD:s uppgifter att allt gått korrekt till.

Källa: Riksrevisionen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!