Det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som har analyserat effekterna av att vårens prov måste ställas in av smittskyddsskäl. Farhågor fanns om att den uteblivna provchansen skulle drabba framför allt de yngre sökandena som aldrig skrivit provet förr, och alltså inte kunde använda sig av ett tidigare resultat.

Samma chans

Men det blev inte så. Visserligen sjönk andelen sökande som hade ett högskoleprovsresultat att konkurrera med, och särskilt bland dem som kom direkt från gymnasiet, jämfört med 2019. Men det inställda provet vägdes till viss del upp av att antalet studieplatser utökades. Fler antogs alltså och framför allt ökade antalet antagna 19-åringar.

Men årskullarnas storlek kan ju variera från år till år, liksom sökintresset. UHR har därför undersökt andelen antagna i olika åldersgrupper hösten 2019 och hösten 2020. Resultatet visar att chansen till en studieplats var i det närmaste oförändrad i alla ålderskategorier.

Läkare och jurist

Till flera av de mest eftertraktade utbildningarna hävdade sig 19-åringarna lika bra eller bättre i konkurrensen med äldre sökande denna höst jämfört med 2019. Detta gäller yrkesutbildningarna till läkare, sjuksköterska, civilingenjör, jurist, psykolog och ämneslärare.

Förklaringen är att de yngsta sökandena har bättre gymnasiebetyg än de äldre. Av erfarenhet vet man att de mest studiemotiverade och studiemeriterade i varje årskull ganska omgående går direkt från gymnasieskolan till högskolan. Det är alltså ovanligt att personer med toppbetyg väntar till de är 25 eller 30 innan de söker till högskolan.

UHR understryker att resultaten gäller på gruppnivå. Så även om det uteblivna provet generellt hade liten påverkan på antagningsmöjligheten finns det individer som kommit i kläm. Det gäller framför allt de som inte har så bra betyg och hade ställt in sig på att skriva högskoleprovet för att den vägen komma in på högmeritutbildning.

Men dessa individer finns i alla åldersgrupper och söker olika utbildningar, så de har inte gått att urskilja i UHR:s analys.

Andra chans

Och även om effekterna blev små denna höstantagning betyder inte det att högskoleprovet blivit överflödigt, förklarar avdelningschef Tuula Kuosmanen vid UHR.

– Det är ju en andra chans för dem som inte är konkurrenskraftiga med sina gymnasiebetyg. Och även om 75-80 procent av alla utbildningar inte har ett urval, utan alla behöriga kommer in, så tenderar många att söka till högpoängsutbildningarna. Så ur ett individperspektiv är provet viktigt, säger hon.