Det handlar om regeringens möjlighet att frångå huvudregeln för fördelning av platser till högskolan. Andelen som fördelas på betyg föreslås öka om provet ställs in.

Peter Honeth, nationell samordnare för högskoleprovet, säger att förslaget är rimligt utifrån ett rättviseperspektiv.

– De som skrivit högskoleprovet med goda resultat har redan kommit in på utbildningar och det blir orättvist framför allt för de årskullar som gick ut gymnasiet förra året och gör det i år, om provet ställs in.

Vårens högskoleprov är planerade till den 13 mars och 8 maj. På grund av pandemin kan Universitets- och Högskolerådet (UHR) behöva ta beslut om att ställa in högskoleprovet helt eller på vissa orter.

– För närvarande finns det inte några tecken som visar att provet inte kan skrivas, men vi kan inte utesluta att det måste ställas in. Det beror helt på hur smittsituationen utvecklar sig, säger Peter Honeth, nationell samordnare för högskoleprovet.

Många utbildningsplatser kvar

Även om rekordmånga antogs till vårterminen, drygt 206 000 personer, är konkurrensen inte särskilt hög på de flesta utbildningarna. På fyra av fem utbildningar antogs alla behöriga sökande. Det är bara på 17 procent av alla program och kurser där det finns konkurrens om platserna.

Enligt en bedömning som Universitets- och Högskolerådet har gjort har den begränsade möjligheten att skriva högskoleprovet haft liten betydelse för möjligheterna att antas till högskolan.

"De yngre har klarat sig ungefär lika bra till många utbildningar i vår som förra vårterminen, men de har i större utsträckning antagits på sina gymnasiebetyg", säger Torbjörn Lindquist, utredare på UHR.