– Det är väldigt förvånande att departementets egna tjänstemän slår larm och inget händer, utan man fortsätter att luta sig mot Skolverket och OECD som säger att det gick rätt till, säger Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih till TT.
Sverige har i många år deltagit i den internationella Pisaundersökningen, som OECD är huvudansvarig för. I den politiska debatten refereras det ofta till de svenska resultaten – en del kanske minns Pisachocken 2012/13, då de historiskt svaga resultaten ledde till en rad förändringar på skolområdet. Därefter förbättrades resultaten.
Plockade bort elever
Pisa har setts som en tillförlitlig källa men den senaste mätningen, 2018/19, blev ifrågasatt. Sverige hade då nämligen exkluderat, i förväg plockat bort, elva procent av de elever som skulle delta. Den tillåtna gränsen är fem procent. Det skulle alltså kunna finnas en risk för att resultaten inte gav en rättvis, utan en förskönad bild av kunskapsläget i svensk skola. Därmed skulle Pisas trovärdighet kunna krackelera.
Skolverket, ansvarigt för Pisa i Sverige, hävdade att allt gjorts rätt och under OECD:s överinseende. Förklaringen till den stora exkluderingen var de stora flyktinginströmningarna åren innan. Det fanns alltså en stor andel elever som inte hunnit lära sig svenska tillräckligt bra för att kunna delta.
Men kritiken höll i sig och utbildningsminister Anna Ekström (S) vände sig då till OECD och bad om en granskning. Resultat: OECD upprepade att det svenska elevurvalet var acceptabelt. Men då hade Riksrevisionen beslutat att syna saken. Och Riksrevisionen ger en helt annan bild.
Gick inte till botten
I rapporten, som offentliggörs i dag, får alla inblandade mycket tuff kritik. Riksrevisionen beskriver en kedja av misstag hos Skolverket och OECD och en oförklarlig tystnad och passivitet från regeringen.
– Något gick fel och det blev ett jättehögt exkluderingstal, elva procent. Men man kan göra om och göra rätt. Det allvarliga är att man inte försökt gå till botten med vad som gick fel. Då kommer ju misstagen att göras om, säger Sofia Sandgren Massih.
Även om Skolverket och OECD hade gjort felbedömningar faller mest skugga på regeringen. Det är regeringen som givit Skolverket i uppdrag att ansvara för genomförandet av Pisaundersökningen, och det är regeringens ansvar att följa upp och ingripa om information inte håller kvalitetsmåtten, konstaterar Riksrevisionen. Och i detta fall fanns det personal på departementet som varslat.
Riksrevisionen skriver att tjänstemän på departementet åtminstone vid två tillfällen skrivit interna rapporter där de för fram att de höga exkluderingstalen är problematiska och att Skolverkets och OECD:s förklaringar inte håller fullt ut. Tjänstemännen påpekar också att OECD inte verkar ha förstått hur utbildningen för nyanlända fungerar i Sverige.
Inga diskussioner
Den första rapporten skrevs några dagar efter det att Pisaresultaten presenterades i december 2019. Den andra rapporten skrevs i oktober 2020, kort efter det att OECD i sin granskning givit klartecken för de svenska resultaten. "Vad vi känner till har inte dessa promemorior, eller deras innehåll, diskuterats med Skolverket", skriver Riksrevisionen.
Vad som hände på utbildningsdepartementet – eller inte hände – och varför, kan Riksrevisionen inte svara på.
TT: Borde inte departementets högsta chefer ha informerats?
– Någonstans har ju promemoriorna stannat. Om det är hos ministern, hos statssekreteraren eller hos någon underlydande chef vet vi inte. Men det är ju i alla fall inte något man talat om, de har fastnat inne på departementet, säger Sofia Sandgren Massih.
"Konspirationsteorier"
Utbildningsminister Anna Ekström har tidigare varit Skolverkets generaldirektör, och är alltså mycket väl insatt i kvalitetskraven på Pisaundersökningarna. Hon har sagt sig utgå från att den svenska statistiken är korrekt.
Hennes statssekreterare Erik Nilsson, som haft chefsposter på Skolverket, skrev några dagar efter Pisarapportens publicering i en debattartikel i Dagens Arena att ifrågasättandet av de svenska siffrorna var konspirationsteorier. Sverige har totalt sett förbättrat sina resultat och rektorer, lärare och elever har gjort ett fantastiskt arbete. "Men det får man väl inte säga i det här jävla landet!", skrev han.
Men Riksrevisionens summering är att såväl Skolverket som regeringen borde ha lagt ner mer möda på att följa upp misstankarna om felaktigheter. OECD, part i målet, gjorde ingen trovärdig granskning utan visade sig i stället sakna kunskaper om hur svensk skola fungerar. Trots att varningsflagg till och med höjdes internt på departementet uteblev den grundliga granskningen, vilket är allvarligt. "Om Pisaundersökningen inte genomförs på ett tillförlitligt sätt kan det få konsekvenser för både utbildningspolitiken och förtroendet för statsförvaltningen", sammanfattar Riksrevisionen.