Skolverkets slutsats är att allt nu måste göras för att säkerställa att nästa Pisastudie vilar på solid grund. Men enligt Peter Fredriksson är det inte aktuellt att dra tillbaka Pisa 2018/19.
– Den bild vi ger kvarstår. Resultaten i Pisa 2018 är i paritet med 2015, vi ser stora skillnader mellan olika elevgrupper och stora skillnader i likvärdighet. Även om vi räknar om så kvarstår den bilden, säger han till TT.
Inte enda källan
Han påpekar också att Pisaresultaten inte är det enda underlaget för Skolverkets lägesbedömningar av svensk skola. Det finns andra internationella studier, nationella studier, betyg och så vidare som underlag.
Skolverket kommer nu att lägga mer kraft på att de deltagande skolorna ska förstå och följa reglerna. Men enligt Peter Fredriksson gav skolorna förklaringar till den höga exkluderingsandelen som verkade rimliga.
– Skolornas förklaring var att de tagit emot många nyanlända, och vi kunde inte se att de mer än i något enstaka fall gjort fel. Men jag instämmer helt i att vi kunde ha gjort mer, säger han.
Ingen oro
Riksrevisionen har kommit fram till att många av exkluderingarna av elever i Pisa 2018 inte var korrekta, vilket kan ha lett till att det svenska Pisaresultatet inte blev representativt utan möjligen blev bättre än vad det annars hade blivit. Peter Fredriksson understryker att Riksrevisionen inte kritiserar Skolverket för att medvetet ha felat. Han känner inte oro för att Pisas status kommer att sjunka.
– Nej, det tycker jag inte att vi ska anta. Det är upp till oss att visa att man kan lita på Pisa och vi ska göra allt vi kan för att samma frågor inte ska uppstå nästa gång.
Kärnan i Riksrevisionens kritik är att regeringen var för passiv. Trots att det internt på utbildningsdepartementet varnades för frågetecken kring urval så togs inte frågan vidare. "Vad vi känner till har inte dessa promemorior, eller deras innehåll, diskuterats med Skolverket", skriver Riksrevisionen.
Peter Fredriksson säger att han inte känner till departementets varslande rapporter.
– Vi har naturligtvis återkommande diskuterat den höga andelen exkluderade elever med departementet. Men det stämmer att Skolverket inte fört någon dialog med tjänstemän på departementet utifrån promemorior de tagit fram, säger Fredriksson.