S-regeringen beslutade tidigare i år att utöka lovskolan med 25 timmar i årskurs 9. Moderaterna hade som vallöfte inför riksdagsvalet att införa skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola redan i lågstadiet.

Men när drygt 2 000 lärare, i en rapport från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, får ge sin syn på saken anser nästan hälften av dem att det är en dålig idé.

"Det är så dumt att tro att någon veckas extra skolgång ska kunna kompensera för år av uteblivet stöd, lärarbrist och knappa resurser", säger Johanna Jaara Åstrand, blivande ordförande för det nya fackförbundet Sveriges Lärare, i ett pressmeddelande.

Lovskola innebär, som namnet antyder, extra undervisning förlagd under lov. Den kan vara frivillig eller obligatorisk och vänder sig till elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet.

Enligt de tillfrågade lärarna finns risk för "snäll" betygsättning som inte förbereder eleverna för gymnasiet. Närmare fyra av tio lärare uppger vidare att de är missnöjda med ersättningen kopplad till lovskolan.

Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2021/2022 saknas 22 500 behöriga lärare i grundskolan.

"Staten måste ta sitt ansvar för en likvärdig utbildning av hög kvalitet, inte lappa och laga ett trasigt system. Vi kräver kraftfulla investeringar i ordinarie undervisning istället", säger Johanna Jaara Åstrand.

Den 1 januari 2023 slås Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ihop och bildar det nya förbundet Sveriges Lärare.