Tidningen har undersökt läxhjälpsföreningar över hela landet och hittat exempel på falska och påhittade fakturor, inköp av datorer, telefoner och storbilds-tv. Även utgifter för hyrbilar och drivmedel finns med, detta utan att man redovisat hur det hänger ihop med läxhjälp, skriver Expressen. Bland de mer udda föremålen som köpts in enligt kvitton finns metalldetektorer och en smältmaskin för metall.

Privata skulder

En förening lät fyra personer åka på en resa till Somalia. En annan föreningsledare har gjort fönsterrenoveringar och betalat av sina privata kreditskulder på över 100 000 kronor – allt betalat via föreningens konto med pengar från bidragen.

Flera granskade föreningar har även fått stora summor i lokalbidrag, utan att kunna visa att de ens haft någon läxhjälpsverksamhet eller någon lokal. Vissa har uppgett fejkade eller felaktiga adresser för sin verksamhet, enligt Expressen.

Redan 2018 konstaterade Riksrevisionen att det fanns brister i hur bidraget hanterades. I våras avslöjade tidskriften Doku att Skolverket finansierat en koranskola, vilket ledde till en fördjupande granskning av vilka som fick bidrag 2020.

Föreningar polisanmälda

Sedan 2021 har också 30 föreningar varit föremål för en närmare granskning av Skolverket. Tre har polisanmälts, något som Altinget rapporterade tidigare i höst. Skolverket kräver att de betalar tillbaka drygt 2,4 miljoner kronor.

– Det är ett bidrag med hög risk som attraherar oseriösa aktörer, sade Jonas Krantz, avdelningschef på Skolverket, till Altinget i oktober.

Den statligt finansierade läxhjälpen ska jämna ut klyftorna i skolan och göra den mer jämlik. 2021 fick Skolverket 60 miljoner kronor att dela ut. Totalt har Skolverket betalat ut drygt 225 miljoner kronor till olika organisationer sedan 2015.