Förutom utbildningsminister Mats Persson (L) och skolminister Lotta Edholm (L) deltog arbetsmarknadsminister Johan Pehrson på presskonferensen där satsningarna presenterades.
– Det här är klassiskt borgerlig och liberal politik. Ordning och reda är helt avgörande, att vi minskar det stök som finns i skolan i dag. Vi vet att det finns en stark efterfrågan på det, säger Johan Pehrson.
– Många elever får inte den hjälp som behövs i tid. Att kunna läsa och skriva är helt grundläggande för den fortsatta skolgången. En förlorad skolgång är ett problem på många sätt.
Hur satsningen finansieras, om det sker med nya pengar eller omfördelningar av befintliga budgetmedel, ville Johan Pehrson inte svara på. Inte heller hur stora statsbidragen blir till kommunerna i övrigt.
Fler speciallärare
– Vi kommer att återkomma i budgeten som helhet med den totala situationen för Sveriges kommuner, säger han.
De två stora satsningarna görs på speciallärare och läromedel. För fler speciallärare föreslår regeringen en satsning på 600 miljoner kronor under 2023, följt av totalt 1,9 miljarder kronor de två efterföljande åren.
– Det här är en förutsättning för att skolan ska kunna ha särskilda undervisningsgrupper, för att man ska kunna ge de elever som behöver extra stöd det stödet, säger Mats Persson.
För ökad tillgång till läromedel föreslår regeringen 685 miljoner kronor för 2023.
Sociala team
Regeringen föreslår också bidrag till så kallade riksrekryterande spetsutbildningar – vad man kallar för en satsning på de duktiga eleverna. Bidragen ska uppgå till 25 miljoner 2023 och 50 miljoner årligen därefter.
– De är i dag tillfälliga och regeringen vill göra dem permanenta, säger Mats Persson.
Regeringen vill även lägga pengar på så kallade sociala team, 75 miljoner kronor 2023 och 250 miljoner kronor årligen 2024 och 2025.
– Det är en samverkan mellan skola och socialtjänst. En del elever har problem av den karaktären att det inte bara är skolans sak att lösa dem, säger Lotta Edholm.
Regeringen föreslår även inrättandet av jour- och akutskolor för eleverna som har väldigt stora problem. Här föreslås 50 miljoner kronor för nästa år och därefter 100 miljoner kronor från 2024.
Oklar finansiering
Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund (S) är bekymrad över bristen på besked om finansieringen.
– Förslagen är väl vällovliga i sig, men det var väldigt otydligt om det egentligen är så att de drar ned på skolans område, att de finansierar de här satsningarna med neddragningar på andra områden i skolan, säger hon till TT.
– Dels svarade de inte på tillskott till kommunerna, som är de stora pengarna, dels inte heller om de dragit ned på andra områden, det var ju nästan så att man anade att det var neddragningar på likvärdighetsbidraget, säger Westlund.
Likvärdighetsbidraget syftar till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan och är viktat utifrån där behoven är som störst.
Även Lärarförbundet är kritiska till bristen på besked om finansieringen.
– Det är högst oroväckande att vi inte kan få veta om det här faktiskt är satsningar på skolan, eller bara omflyttning av pengar. Vad som också oroar är att vi inte fått några besked om hur kommunerna ska klara sitt befintliga uppdrag, tvärtom, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.