För detta år finns totalt 685 miljoner kronor för skolhuvudmän – kommuner och friskoleägare – att söka. Det motsvarar närmare 600 kronor till varje elev i förskoleklass och grundskola.
Men huvudmännen har ansökt om endast 527 miljoner kronor, visar Skolverkets sammanställning. Kvar finns 158 miljoner kronor, nästan en fjärdedel, som fryser inne.
– Första året brukar det vara lite lägre söktryck på nya bidrag, för det tar ett tag för huvudmännen att ställa om till möjligheterna som bidraget ger, säger avdelningschef Jonas Krantz vid Skolverket.
Ska bli en ökning
Bidraget är konstruerat så att det ska leda till en faktisk ökning av läromedelsinköp ute i kommuner och friskolor. Om huvudmännen ska få bidrag måste de därför först själva köpa för lika mycket pengar i år som de i snitt handlat för de tre senaste åren.
I sin senaste prognos till regeringen skrev Skolverket att det fått "indikationer om att det är svårt att leva upp till kostnadsvillkoren". Reglerna sätter alltså krokben.
Linköpings kommun avstod från att söka de 9,1 miljoner kronor som fanns avsatta. Kommunen gjorde en extra satsning på läromedel i fjol för att kunna hålla tillbaka i år, säger Christel Horsak, avdelningschef för grundskola, till TT.
– Det finns nog ett stort behov av läromedel i alla kommuner, men eftersom många nu har ett ekonomiskt läge som kräver besparingar uppfyller man inte villkoren för bidraget.
På liknande sätt avstår Uppsala kommun från 12,1 miljoner kronor.
– Vi ser inte att vi har utrymme att handla läromedel så att vi kommer upp i det snitt vi haft de senaste tre åren, säger grundskolechef Erik Ojala.
Regelverket gör också att Huddinge kommun avstår från 7,1 miljoner kronor, men t f utbildningsdirektör Christina Dolke Andersson understryker att kommunen redan satsat mycket på läromedel.
– Bidraget är viktig, men i Huddinge har vi en god tillgång till läromedel. Just i år avstår vi därför att vi själva gjort en jättesatsning, säger hon.
Förbättrar situationen
Stefan Persson, ordförande i branschorganisationen Läromedelsföretagen, tycker att årets utfall ändå är bra.
– Vi hade naturligtvis önskat att alla kommuner utnyttjat bidraget till fullo, men det bästa får inte bli det godas fiende. Sverige har satsat väldigt lite på läromedel och tillgången är ojämlik. Det här bidraget kommer att förbättra situationen, säger han.
Skolminister Lotta Edholm (L) bedömer att huvudmännen kommer att söka en större andel av bidraget 2024 och framåt.
– Det är ju ett helt nytt statsbidrag och jag gissar att kommunerna kommer att söka det mer och mer, säger hon till Sveriges Radios Ekot.