Trots att riksdagen 2008 antog en nollvision tar varje år fler än 1 000 människor sina liv i Sverige – och i en ny studie vid Södertörns högskola analyseras kopplingen mellan självmord och obetalda skulder.

I studien har forskarna följt de personer i åldrarna 18 till 64 som den 11 januari 2018 fanns registrerade i Kronofogdens utsöknings- och indrivningsdatabas för en obetald skuld år under åren 2015–2017.

Mer än dubbelt så hög risk

Forskarna har därefter följt upp personerna under en ettårsperiod och jämfört antalet självmord i gruppen med ett urval ur den svenska befolkningen i stort.

Resultatet från studien visar att personerna som undersöktes löpte hela två och en halv gånger högre risk att begå självmord – och detta oberoende av flera kända riskfaktorer för självmord som arbetslöshet, socialbidrag, kriminell belastning, depression och psykisk ohälsa, som uppmätts året före registreringen hos Kronofogden.

Totalt begick 112 av de 180 842 skuldsatta personerna i studien självmord.

"Tyst mördare"

Enligt Yerko Rojas, lektor i socialt arbete och ledare för forskarstudien, har vi i Sverige varit dåliga på att prata om ämnet – trots att främjandet av goda livschanser för mindre gynnade grupper utgör en viktig komponent för att förhindra självmord.

"Detta är inte bara sant för Sverige. I exempelvis Storbritannien talas det om skuldsvårigheter som en "tyst mördare," skriver Yerko Rojas i ett pressmeddelande.

Enligt Rojas kan en del av förklaringen vara den rådande stigmatiseringen av skuldsatta i Europa – där skuldproblem ses som ett misslyckande från individens – och inte samhällets – sida.

"Det är i dag få fenomen som är så starkt behäftade med stigma som att inte betala tillbaka sina skulder, och stigma vet vi sedan tidigare spelar en nyckelroll i döljandet av olika typer av beteenden – självmord inräknat," skriver han.