Syftet är, enligt Björn Rehnström på föreningen Ulum Dalska ("Vi ska prata älvdalska"), att förankra det borttynande språket hos yngre generationer älvdalingar.

– Vi försöker återuppliva språket, eller resterna som finns kvar av det. Förhoppningen är att fler unga ska få upp ögonen för det och börja använda det aktivt, säger han.

Tangentbordet, som kan laddas ned genom appen Keyman, är det senaste tillskottet i projektet "Wilum og Bellum" som drivs av Älvdalens kommun i samarbete med Ulum Dalska, och som syftar till att utveckla, bevara och revitalisera älvdalskan.

Översatt filmer och böcker

Projektet har pågått i fyra år med finansiering från Allmänna arvsfonden. Sedan tidigare har man bland annat översatt och dubbat barnfilmer och över 100 barnböcker.

Tanken på ett tangentbord för mobiltelefoner har funnits i många år. Att det nu blivit verklighet beror till stor del på två språkvurmare från USA.

Björn Rehnström kom i kontakt med en av dem, Harris Mowbray, sedan denne bestämt sig för att ta fram punktskrift på älvdalska. Mowbray tipsade om Craig Cornelius, mjukvaruutvecklare på Google, som tog på sig uppdraget.

– Craig satte i gång direkt, och några månader senare är det nu klart, säger Björn Rehnström.

Klassas som dialekt

Föreningen Ulum Dalska bildades 1984 och kämpar för att få älvdalskan, som i juridisk mening är en dialekt av svenskan, klassat som ett nationellt minoritetsspråk. Även Europarådet har förordat en ändring, men regeringen har hittills varit svalt inställd.

Älvdalska talas av uppskattningsvis 2 500–3 000 personer i norra Dalarna och förgrenar sig från fornnordiska.