– Den yngre generationen talar aldrig exakt likadant som den äldre. Det finns alltid någonting nytt och den äldre generationen reagerar sällan positivt på den yngre generationens språk, säger Mathias Strandberg vid Institutet för språk och folkminnen.

Det var så det gick till när det det bakre r:et kom till Skåne på 1700-talet och successivt började bre ut sig, berättar han. Kring år 1900 användes tungspets-r fortfarande i till exempel Kivikstrakten.

– Men sedan lite längre fram, på 1930-talet, så hade de sista talarna med främre r dött. Under en lång period var det en generationsfråga, de gamla talade så där gammalmodigt med främre r och de yngre med bakre r, säger Mathias Strandberg.

Och frågan är alltså om det nu är det motsatta som håller på att ske i Skåne. Det är inte belagt i jämförande studier, men något som alltfler talar om och som uppmärksammas i medierna, senast i P4 Kristianstad. Mathias Strandberg vill bara sträcka sig till att säga att det är något som "förmodligen håller på att hända".

– Det finns många anekdotiska rapporter om det och jag hör det själv när jag är ute och håller föredrag, säger han.

Vill flytta

Den unga skånskan är i fokus för doktoranden Greta Horn, som skriver en avhandling om språket hos ett 20-tal gymnasieungdomar från Helsingborg med omnejd. I timslånga intervjuer har ungdomarna själva fått berätta om hur de ser på sin dialekt och varför de talar som de gör.

Alla är uppvuxna i Skåne och har minst en skånsk en förälder, men en fjärdedel av dem använder genomgående tungspets-r och hälften av dem gör det ihop med vissa konsonanter, som n eller d.

– Jag tror att det finns ganska många olika förklaringar till att det blir som det blir, säger Greta Horn, som är forskare i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

En faktor som hon kommer att undersöka i avhandlingen är ungdomarnas känsla av platstillhörighet.

– De som vet att de vill flytta iväg efter gymnasiet har ett mer utjämnat tal. Men jag kan inte säga att det kommer att vara ett entydigt resultat.

Som med mode

Mathias Strandberg menar att det är med dialekter som med mode eller trender i största allmänhet. Ett visst språkligt drag kan uppfattas som mer prestigefyllt.

Bakre r används i södra Sverige ungefär upp till och med Växjö och även i stora delar av Frankrike, norra Tyskland, Nederländerna, Belgien, Danmark och södra Norge. I Sverige stod det enligt Mathias Strandberg på topp på 1930-talet.

– Någonstans där tänker man sig att prestigependeln har svängt, så att det främre r:et fick högre prestige än det bakre och då slutade det att sprida sig.

Han tror att dialektförändringarna både kan gå snabbare och sprida sig på ett annat sätt i dag.

– I dag sker inte spridningen meter för meter i geografin på samma sätt längre, eftersom vi har distansöverbryggande teknologi.

För tidigt

Men att det bakre r:et helt skulle riskera att trängas tillbaka och bli en språkhistorisk parentes i Sydsverige är för tidigt att spekulera i.

– Det är ju ungdomarna som en gång har hakat på det bakre r:et i Skåne och nu är det ungdomarna som eventuellt överger det. Framtiden ligger i deras händer, säger Mathias Strandberg.

Även Greta Horn tycker att det är svårt att uttala sig om framtiden för bakre r.

– Jag är inne på att det är små saker som påverkar. Det är därför som det är så svårt att säga om det här kommer att bestå. Det vet man inte – det kanske är något som kommer att gå tillbaka igen. Språk utvecklas av dem som använder det och det går inte alltid åt det håll som man tror.