I många länder hölls på lördagen nya demonstrationer mot åtgärder som vidtagits på grund av coronapandemin.

I Sverige hade det manats till manifestationer i Stockholm, Göteborg och Malmö. Polisen var beredd på hundratals personer i folksamlingarna och ungefär så blev det också.

En liknande demonstration hölls den 6 mars i Stockholm. Tidningen Expo betecknande då arrangörerna som en del av "den nyandliga konspiratoriska miljön".

Men manifestationen samlade även högerextremister, vaccinmotståndare, 5G-skeptiker och personer inom alternativmedicin som inte tror på vården och läkemedel.

En spretig miljö

– Det är en hög grad av konspirationstänkande och förmodade sammansvärjningar som man anser riktar sig mot folket, säger Anna-Lena Lodenius, författare som har skrivit böcker om extremism.

Hon har granskat kanalerna där de nya manifestationerna marknadsförs och konstaterar att det rör sig om en spretig miljö.

– Det politiska glappet står inte mellan höger och vänster, utan mellan eliten och folket.

– En hel del högerextremister tycker att det här går i linje med åtminstone en del av det som de talar om. Konspirationsteorier har ju väldigt ofta inslag av antisemitism, att det finns en föreställning om en judisk sammansvärjning i botten.

Enligt idéhistorikern Andreas Önnerfors som forskar om konspirationsteorier finns det flera förklaringar till att dessa skilda grupper kan samlas under samma paraply.

– Vad gäller anti-coronatänket så finns ett närmande mellan det vi kallar gröna, alternativa, liberala positioner till det vi kallar traditionella, auktoritära och nationalistiska positioner, säger Andreas Önnerfors, som är professor vid Uppsala universitet.

Coronapandemin har skapat en perfekt projektionsyta för konspirationstankar som funnits under lång tid, säger han.

– Kritiken mot "big pharma" och vaccin som finns i den mer vänster-miljöinriktade sidan, kallas på högersidan för en kamp mot "globalisternas", vilket tolkas som judarnas, finansvärld. Därför kan de stå på samma sida och mer eller mindre säga samma sak.

Ett annat samhälle

Anna-Lena Lodenius noterar att nätverken är löst sammansatta och att det finns en stor tolerans för avvikelser.

– Att någon är förintelseförnekare eller säger något väldigt judefientligt, det har man inte markerat mot i de här forumen. Det finns inget krav på att man ska omfamna alla åsikter som hävdas, utan var och en får stå för sitt, för man har en gemensam plattform man ställer upp på.

Sverige har till skillnad från många andra länder inte haft någon lock-down, inga utegångsförbud eller lagstadgade krav på munskydd.

TT: Vad vill demonstranterna uppnå?

– De själva säger ju att de är ute efter något helt nytt. De här väldigt fluffiga begreppen "frihet och sanning" sägs vara under attack. Bakom detta ligger en systemförändrande ideologi, precis som radikal islamism eller högerextremism. De vill ha ett annat samhälle, säger Andreas Önnerfors.

– Men sedan finns det alla schatteringar – en del är kanske bara missnöjda med att de inte längre kan gå till sin älsklingskrog som de brukar göra.

Spårar ur

TT: Finns det något av det som de säger som borde tas på allvar?

– Ja, självfallet. Konspirationsteorier – om de nu inte kommer från främmande makt eller "uppifrån" exempelvis från ledare som Donald Trump – är ett uttryck för oro och rädsla.

Plockar man isär de konspiratoriska berättelserna döljer sig där ofta psykologiska personlighetsdrag som att man är rädd för auktoriteter, rädd för att inte ha insyn, att man känner kontrollförlust över sitt eget liv och att man oroar sig för civilisationens kollaps, säger han.

– Det kan bottna i en verklig frustration över sakernas tillstånd, och det får vi inte göra oss lustiga över. Och självfallet ska vi kunna diskutera politiska och folkhälsovetenskapliga motåtgärder – men vi måste ändå förlita oss på att våra vetenskapliga experter inte vill föra oss bakom ljuset. Och det är där det spårar ur, när tilliten undergrävs och när det vetenskapliga tänkandet lämnas i garderoben, säger Andreas Önnerfors.