När covid-19 kom till Sverige i mars slog det ojämnt över vården i Sverige.

– Stockholm har haft en extrem situation under hela våren, säger Annelie Söderberg, nationell förhandlingschef på Vårdförbundet och fortsätter:

– Men alla har haft stora utmaningar i förhållande till den kapacitet som varje region besitter. Jag tror att alla är ganska utmattade och man bävar inför framtiden.

Med vårens pandemiläge i åtanke har Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsammans med regionerna tagit fram ett nationellt system för personallån i kris dit överbelastade regioner kan vända sig för att få hjälp.

Det nationella larmet får bara användas om ett antal krav uppfyllts. Exempelvis ska regionen ha uttömt alla möjligheter som finns i kollektivavtalet och ha aktiverat ett krislägesavtal.

Efterfrågar frivillighet

Vårdförbundet betonar att ut- och inlånen måste bygga på frivillighet hos personalen.

– Vår utgångspunkt är att man måste titta på kollektivavtalen. Är det en person som går att förflytta, om den personen har en viss kompetens som behövs för uppdraget? Och hur löser man verksamheten som personen lånas ut ifrån? Har individen förutsättningar och vill lånas ut? frågar Annelie Söderberg.

Läkare och sjuksköterskor i en region kan i normala fall inte tvingas att arbeta hos en annan region, eftersom de inte har arbetsskyldighet där. Det betonar Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.

– När krislägesavtalet är aktiverat är arbetsskyldigheten mer långtgående. Det innebär att arbetsgivaren ytterst kan beordra personalen att bistå annan region. Utlån till en annan region ska dock i första hand ske på frivillig väg.

Ojämnt i regionerna

Vårdförbundet efterfrågar även ett större helhetsansvar inom regionerna, då man hävdar att vårdbelastningen hittills varit ojämn även inom regionerna.

– Vissa sjukhus har tagit ett större ansvar än andra, säger Annelie Söderberg.