De tre insekterna är så kallade karantänskadegörare – insekter som kan smyga sig in i Sverige från utlandet och få fäste. Vi vet inte om de kryper omkring i svenska buskar och träd redan i dag.
– Vi har sett att just de här tre kan klara sig i våra breddgrader. Kommer de ut här finns det en stor sannolikhet att de kan övervintra och föröka sig, säger Henrik Bodin, som är trädgårdsrådgivare vid Fritidsodlingens riksorganisation (FOR).
Organisationen samarbetar med Jordbruksverket just för att de ska kunna ta reda på vad som rör sig i privata trädgårdar. De vill att människor som har egna odlingar hör av sig och hjälper till, genom att placera ut feromonfällor i träd och buskar.
Äter upp gräs och blad
På sikt kan insekterna orsaka stora problem, inte bara för villaträdgårdar utan också för svenska frukt- och bärskördar.
Japanbaggen har upptäckts i Sverige vid enstaka tillfällen, men då kunnat utrotas. Den påminner om den besvärliga trädgårdsborren, då dess larver käkar upp folks gräsmattor.
– Skillnaden är att en vuxen japanbagge är väldigt hungrig och äter väldigt mycket blad, vilket trädgårdsborren inte gör. Den kan ta rötterna på gräsmattan och kaläta buskar och träd runt omkring, säger Henrik Bodin.
– Japanbaggen är den som alla trädgårdsägare kommer att tycka är hemsk, för den går på så många olika växter. Även om man inte har fruktträd så kan man få problem.
Se upp, äppeltrakter
Äppelflugan angriper, som namnet antyder, gärna äppelträd.
– Den kan ställa till stora problem om man har mycket frukt och bär i sina trädgårdar. Den förstör helt enkelt skörden så att man inte får något ätbart, säger Bodin.
Det gäller också större yrkesodlingar.
– Säg att den skulle komma till Kivik och få fäste i villaträdgårdar och försöka sig i några år utan att någon tänker på det. Blir det sedan en perfekt vår så skulle den kunna förstöra hälften av skörden eller liknande, om man missar en behandling eller inte ser den.
Plommonviveln gör frukterna fula och oaptitliga. Den gör hål, lägger ägg och orsakar stora märken på växter inom det så kallade rossläktet – som plommon, äpplen, körsbär, päron och rosor. Larverna gnager på frukten så att den till slut faller.
Töms och skickas in
Projektet de hoppas locka privatpersoner till kommer att pågå mellan maj och augusti. Fällor som skickas hem ska tömmas med två veckors mellanrum och infångade djur skickas till Jordbruksverket.
Man behöver inte ha en stor trädgård, men helst fruktträd, enligt Bodin. FOR hoppas få följa trädgårdar främst i ett område från landets sydligaste delar till strax norr om Stockholm.
Bodin lyfter fram projektet som en sommaraktivitet för familjer.
– För mindre barn kan det vara en kul grej att titta och se i fällorna, även om man inte fångar det man letar efter. Att lära sig hur små insekter ser ut, med deras olika utseenden, säger han.
– Samtidigt gör man en stor insats för Sverige, på så vis att om man hittar sådana här insekter så har man stor möjlighet att lokalisera fler och få bort dem, så att vi klarar oss längre och inte får problem med skördarna.