Röster har höjts för att även Sverige ska besluta om en mer omfattande nedstängning av samhället, med exempelvis igenbommade köpcentrum, gym, matställen och barer.

Flera europeiska länder har gått in i den typen av "mjukare" lockdowns. Restauranger, kaféer och pubar får då bara sälja hämtmat, enbart nödvändiga butiker får hålla öppet och på en del håll har även teatrar, bibliotek och liknande kulturinstitutioner stängts. Här och var syns nu tecken på att smittan kan vara på väg att plana ut.

I Sverige saknar regeringen laglig rätt att besluta om liknande kraftfulla nedstängningar. I våras skaffade den sig möjligheten genom en tillfällig krislag. Men trots att smittspridningen nu ökar i snabb takt finns inga planer på att väcka lagen till liv.

En mer kraftfull nedstängning av samhället skulle hindra smittans framfart, enligt epidemiologer.

– Ur smittspridningssynpunkt är det helt klart en effektiv åtgärd. Ju hårdare åtgärder man sätter in, desto snabbare bromsar man smittspridningen. Man återgår till en mycket lägre smittspridning snabbare och resultatet blir också att man får färre dödsfall, i alla fall kortsiktigt, säger Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.

Redan en mini-lockdown

Han framhåller att en lockdown inte nödvändigtvis behöver vara synonymt med utegångsförbud och inlåsning.

– När vi pratar om lockdown i till exempel Tyskland har man ju ändå kunnat vara ute och motionera exempelvis. Jag tror att det felaktigt har tolkats som att man i princip blir satt i fängelse, säger Joacim Rocklöv.

Han anser att vi redan i dag har en form av mini-lockdown på flera håll i Sverige, med exempelvis stängda sim- och motionshallar, avrådan från att resa kollektivt och besöka köpcentrum samt rekommendation att inte umgås med någon utanför det egna hushållet.

Problemet, som även regeringen pekat på, är följsamheten. Görs inget riskerar vi att inom två veckor ha samma antal iva-vårdade som när det var som värst i april, har virologprofessor Fredrik Elgh vid Umeå universitet varnat. Ingen vet heller om det toppar där, eller om det kan komma att stiga ännu mer.

– När smittspridningen blivit för stor är den tung att bromsa och det tar lång tid, konstaterar Joacim Rocklöv.

– En mer kraftfull nedstängning skulle kunna innebära att vi inte får det som i våras, med en utdragen smittspridning med flera månader med ökad dödlighet, säger han.

Kollaps inom sjukvården

Jonas F Ludvigsson, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, utesluter inte att en mer generell lockdown kan behövas om läget blir mer akut.

– Om vi märker att sjukvården är på väg att kollapsa, att vi inte kan rädda liv som vi i vanliga fall skulle ha räddat för att belastningen är så stor, och att dödstalen kraftigt stiger – då är det ingen tvekan, säger han.

Där är vi dock inte nu, menar han.

– Och jag tror inte att vi kommer att vara där om tre veckor heller. Däremot var vi nära en sådan situation i april och maj, i alla fall i Stockholm, säger Ludvigsson, som även är läkare vid Örebro universitetssjukhus.

Exakt vilken nivå vi skulle behöva nå för att en total lockdown skulle vara rimlig är svårt att säga, anser han.

– Jag tror inte att en person kan ange en siffra för det. Är det vid 100, 200 eller 300 dödsfall per dag? Jag tror att det här är ett beslut man bäst tar i grupp, och där människor med kunskaper inom både sjukvård, smittspridning, virus, ekonomi, politik och så vidare är med.

Ljus i tunneln

Det finns också risker med en total lockdown som måste tas på allvar.

– Det är alltid lätt att räkna antalet personer som dör i covid-19. Men det är oerhört svårt att bedöma hur många som drabbas av en lockdown och på sikt blir svårt sjuka och dör. Vilka självmord framöver beror på att personen förlorade sitt jobb till följd av lockdown? Hur många ungdomar klarade inte distansutbildningen och föll ner i missbruk? Dessa människor förblir anonyma medan det är lätt att räkna antalet covid-sjuka, konstaterar Jonas F Ludvigsson.

En skillnad i dag jämfört med i våras när man diskuterar en nedstängning är att det nu finns en tidslinje att förhålla sig till.

– Nu ser vi ett ljus i tunneln, vi vet att vaccinationerna kommer, kanske med start redan i början av nästa år. Det skapar nog en större acceptans för kraftigare åtgärder hos svenskarna, säger Jonas F Ludvigsson.

Fler skarpa åtgärder

Om ingen kraftigare nedstängning är möjlig kan det åtminstone behövas fler skarpa åtgärder för att stävja den snabba smittspridningen i vissa regioner, anser Joacim Rocklöv. Om vi inte vet om huruvida det vi gör och rekommenderar får den effekt vi strävar efter, så är det bättre att vi gör en sak för mycket än en sak för lite, resonerar han.

– Jag tror inte att man har något att förlora på att rekommendera användning av munskydd i täta utrymmen där det är svårt att hålla avstånd. En studie av 41 länder visar också en stor effekt av skolstängningar eller distansundervisning. Även familjekarantän är en enkel åtgärd som har verkan, säger han.

Även han tror att svenskarna nu, med vacciner nära tillhands, är mer uthålliga.