En 47-årig man har åtalats för spioneri i Göteborgs tingsrätt. Han misstänks ha träffat en rysk diplomat i flera års tid, enligt åklagaren med syftet att överlämna uppgifter från personbilstillverkaren Volvo och lastbilsföretaget Scania.

Det är ingen unik händelse, säger Wilhelm Agrell. Han är historiker och professor emeritus i underrättelseanalys vid Lunds universitet och menar att tiden då främmande makter spionerade på det svenska försvaret i stort sett är förbi.

– Om jag skulle göra en väldigt grov uppskattning, utan att ha något sifferunderlag, riktar sig huvuddelen av den illegala underrättelseinhämtningen mot svenska intressen förmodligen mot teknik och vetenskap. Mot industri, forskningsinstitutioner, universitet och högskolor, säger han.

Det svenska försvaret är, helt enkelt, inte lika intressant som under kalla kriget-eran. Värdet ligger i industrin och forskningsinstitutioner.

Mörkertal

Hur stor den ekonomiska förlusten är, till följd av industrispionage, är svårt att säga.

– Rätt svar på den frågan är att det vet ingen. Det är ett mörkertal. Man kan anta att det ekonomiska tappet är väldigt stort. Det här är en jättebransch. När det gäller mycket värdefull information kan förlusten vara enormt stor.

För att komma åt information finns olika sätt att gå till väga. Till synes lagliga sätt som forskarutbyten, med ett samarbete som föregivet syfte, och olagliga som dataintrång är några av dem.

Konstform

Men det går inte att komma åt all information med dataintrång. Ibland behövs kontakter på plats.

– En kompetent och målmedveten agent kan åstadkomma väldigt mycket av det kvalificerade underrättelsearbetet. Det är den mest värdefulla källa en främmande makt kan skaffa sig, säger Agrell.

Hur man övertalar någon att bli agent är en sorts konstform – och skickligast av dem alla var de tidigare sovjetiska underrättelsetjänsterna, enligt Agrell. Det är en konstform som Rysslands diton också är bra på, säger han.

– Det är en skön konst som mycket handlar om psykologisk blick för människors svagheter. Där har man metoder för att identifiera, studera och odla en källa.

"Dålig spionroman"

Däremot verkar fallet med den 47-åriga mannen inte vara särskilt väl utfört. Säpo slog till på en restaurang i Stockholm, då han skulle träffa den ryska diplomaten.

– Det låter som klippt ur en rätt så dålig spionroman. Det här verkar vara ett taffligt utfört hantverk. Underkänt skulle jag säga.

Agrell säger att många länder bedriver underrättelseverksamhet i Sverige.

– Kina är också mycket aktivt. Delvis på samma sätt som Ryssland och av samma intressen, för att komma åt svensk högteknologi. Men det finns en lång rad länder som har underrättelseaktivitet i Sverige med andra intressen.