Kina besvarade i måndags EU-sanktioner med egna sanktioner, som riktas mot politiker, forskare och ideella organisationer som man anser angriper landets intressen genom att avsiktligen sprida "lögner och desinformation".
Det är svepande och grundlösa anklagelser, säger Björn Jerdén, som står med på den kinesiska listan. Han är forskare vid Utrikespolitiska institutet (UI) och leder dess nyinstiftade nationella kunskapscentrum om Kina.
– Vi har sett en utveckling där det blivit svårt att forska om Kina utan att stöta på kritik från den kinesiska staten. Det är något som väldigt många av mina kollegor också råkar ut för, även i Sverige, säger han till TT.
Svårt se upprinnelse
Jerdén citeras ofta i svenska medier i Kinafrågor, även av TT. Han ser dock inget specifikt som kan ha irriterat den kinesiska staten i närtid.
– Det är klart att jag i min roll som forskare vid UI som tittar på Kina berör alla möjliga frågor där kommunistpartiet har starka åsikter om vad som kan sägas och inte. Vid sidan av Xinjiang kan det vara Tibet, Hongkong, Taiwan, yttrandefrihet i Kina, Huawei eller Kinas aktiviteter i Sverige. Det är svårt att veta vad som föranlett det här beslutet.
EU riktade i utgångsläget sanktioner mot Kina med anledning av landets omfattande människorättsbrott i den nordvästliga provinsen Xinjiang, där mängder av muslimska kineser hålls i läger. Enligt de rapporter som når ut rör det sig om så många som en eller två miljoner människor.
När utrikesminister Ann Linde (S) fördömde Kinas respons i måndags sade även hon att personerna på landets lista tycks ha valts ut godtyckligt, med "alla som man tycker allmänt har uttalat sig".
UI:s styrelseordförande Marie Söderberg sade att det var ett "fullständigt oacceptabelt angrepp på den fria forskningen", vilket Björn Jerdén instämmer i.
– Kina svarar på EU:s sanktioner angående kränkningar av de mänskliga rättigheterna genom att försöka tysta oberoende forskare, säger han.
"Ska inte påverka"
Sanktionerna innebär bland annat ett inreseförbud.
– Att jag personligen inte kommer kunna resa till Kina är såklart tråkigt, säger Jerdén, som har svårt att förutse vilka konsekvenser Kinas ripost kommer att få för den svenska forskningen.
– Min väldigt tydliga inställning är att det här beslutet inte på något sätt kommer att påverka Utrikespolitiska institutets forskning. Inte heller möjligheten för det nya nationella kunskapscentrumet att utföra sitt uppdrag.
Kinas ambassad i Stockholm har de senaste åren kontaktat forskare och medier alltmer regelbundet för att framhärda enpartistatens syn på saker och ting och komma med invändningar. Så även till TT.
För två år sedan kritiserade ambassaden Björn Jerdén via sin hemsida sedan han låtit sig intervjuas om en rapport – som handlade just om hur den kinesiska staten försöker blanda sig i det öppna samtalet om Kina i Sverige.
– Och det är något som många andra journalister och forskare har råkat ut för, säger han.
Storpolitisk spänning
När Jerdén tar ett kliv tillbaka till sin roll som analytiker ser han inte att Kina har något att vinna på ett mothugg av detta slag.
– Det var ett väldigt kraftfullt slag som Kina kom med och det kommer att påverka hur europeiska länder och EU relaterar till Kina. När det gäller forskningen i Europa så tror jag att det finns en samsyn om att vi behöver förstå Kina bättre, säger han.
– Jag kan inte se att det ligger i Kinas långsiktiga intresse att försöka stoppa den fria forskningen i Europa.
EU:s sanktioner tycks dock ha sänt en tydlig signal, enligt Jerdén.
– Vilket svaret också visar, på ett sätt.
