Snus har blivit allt populärare och i dag snusar ungefär 23 procent av de svenska männen och sex procent av de svenska kvinnorna dagligen. Snusets effekter på vår hälsa har dock varit delvis okända för forskarvärlden, men enligt den omfattande studien, som är den största i sitt slag, så löpte snusare 28 procent högre risk än icke-snusare att dö i förtid.
– Vi visste att den höga halten nikotin och innehållet av andra skadliga ämnen som tungmetaller påverkar hälsan och resultaten kändes därför rimliga. Men det var lite större risker med att snusa än vad jag trott, säger Marja Lisa Byhamre, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och ST-läkare vid Örnsköldsviks sjukhus.
När prillan läggs in innanför läppen stiger nivåerna av nikotin snabbt i blodet, och de fortsätter vara höga även efter att man tagit ut snuset. Nikotinet ger ett stresspåslag med ökat blodtryck och puls, vilket gör att hjärtat och kärlsystemet utsätts för extra påfrestning.
Hjärtkärlsjukdom ledde oftare till död bland snusarna än icke snusare. Även dödligheten i cancersjukdomar var något förhöjd bland snusarna. Enligt avhandlingen, som baseras på fyra stora olika studier kring snus, spelade det dock roll hur länge och mycket man snusat.
– Bland de vi studerade hade inte alla snusat lika mycket och länge. Enligt den första studien, där vi studerade män, fanns ett samband med hur länge man snusat. Det var större risk ju längre man hållit på.
Utbildning spelar ingen roll
Hälsa och livslängd brukar vanligtvis förknippas med socioekonomiska förhållanden. Men enligt studien fanns risken för förtida död bland såväl högutbildade och högavlönade som bland snusare med låg utbildningsnivå. Avhandlingen pekar även på att resultat gäller för både män och kvinnor.
– Vi har tittat på en blandad grupp med både män och kvinnor och grupper med bara män. Det fanns för få kvinnliga snusare i våra material för att kunna göra separata analyser för kvinnor. Resultaten gäller därför främst män, men vi fick liknande resultat i de blandade grupperna, det antyder att risken bland kvinnor också är förhöjd, säger Marja Lisa Byhamre, som är läkare och doktorand vid Umeå universitet.
D-vitamin kan vara viktig faktor
I studierna gick det inte att se något tydligt samband mellan snusning och kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som övervikt och högt blodtryck.
Men några möjliga orsaker till att snusning skulle kunna öka risken att dö i förtid, som undersökts i avhandlingen, är att snusarna hade en lägre nivå av D-vitamin i blodet än icke-snusare. Låga D-vitaminnivåer kan vara kopplade till exempelvis ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom. Bland snusande män visar det sig även att testosteronnivåerna var något förhöjda, vilket kan vara en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom.
– Det är viktigt att man jobbar med förebyggande, för att ungdomar inte ska börja använda nikotinprodukter. Vi behöver ligga mer i framkant. Det finns en stark marknadsföring mot det här grupperna. Vi måste ligga i framkant för att informera om att snus är dålig för hälsan, säger Marja Lisa Byhamre.
Forskningen är en avhandling som är baserad på fyra studier, varav två är publicerade i en vetenskaplig tidskrift.