Från januari till den 1 december i år hade svensk polis åkt ut på 15 978 larm om självmordsförsök. För att verkligen förstå hur mycket det är kan man slå ut det på antalet dagar. Då står det klart att det rör sig om i snitt nära 50 larm – varje dag.
Ärendena kan handla om skarpa lägen eller att någon känner sig orolig efter att exempelvis ha läst något på nätet som indikerar att en person är på väg att ta sitt eget liv.
Stora förluster
Från 2017 och framåt ökade plötsligt antalet suicidlarm till polisen kraftigt. Vad denna ökning berott på är oklart, det är något som polisen de kommande månaderna ska analysera i ett samarbete med Folkhälsomyndigheten. Med tanke på coronapandemin och allt vad den betytt i form av oro och isolering finns en risk för en än mer utbredd psykisk ohälsa och fler självmordsförsök. Men så här långt syns inte den effekten i statistiken, antalet larm är ungefär lika många som förra året.
– Det är inte alls samma utveckling som vi såg mellan 2017 och 2019 när det ökade jättemycket. Det är fortfarande en på tok för hög nivå, men det verkar ha planat av, säger Patrik Forsemalm, poliskommissarie och nationell verksamhetsutvecklare för polisens arbete med psykisk ohälsa.
Det kan dock vara för tidigt att överblicka konsekvenserna av pandemin, enligt Patrik Forsemalm.
– Jag trodde nog att det skulle öka mer än det gjort hittills i år, samtidigt är det väldigt tidigt. Vi är knappt ett år inne i pandemin och det kanske är från och med nu och några år framåt som man ser den stora påverkan på dem som exempelvis lider stora ekonomiska förluster av det här, säger han.
Blir tuffare
Oron delas av Rickard Bracken, generalsekreterare för Suicide Zero. Organisationen har tittat på exempelvis 90-talskrisen vilken först efter några år fick en effekt på självmorden, och då främst hos kvinnor med sämre socioekonomiska förhållanden.
– Vi är oroliga för att vi ska se en liknande typ av utveckling efter coronapandemin, där vissa delar i samhället lämnas efter. Det finns en risk för att människor som redan innan krisen hade en utsatt situation får det ännu tuffare efter krisen, säger Rickard Bracken.
Pandemin påverkar många områden som man också vet är kopplade till riskfaktorer för suicid, som social isolering, förlust av anhöriga och ekonomisk oro. Att bli av med jobbet kan också påverka.
– I Sverige identifierar vi oss mycket med vad vi gör, så en känsla av förlust och minskad status är också riskfaktorer för psykisk ohälsa och suicid, säger Rickard Bracken och tillägger:
– Covid-19 leder liksom till en samhällsekonomisk kris som påverkar oss alla.
Många ensamma
Både Patrik Forsemalm och Rickard Bracken betonar betydelsen av att förebyggande arbete mot suicid för att stoppa utvecklingen.
– Mycket kommer att hänga på hur samhället i övrigt kommer att hjälpa de här människorna. Både ekonomiskt, men också hur regioner och kommuner fångar upp sina medborgare, säger Patrik Forsemalm.
Oavsett när eller om ökningen av självmordslarm kommer som en följd av coronapandemin säger erfarenheten att det kommer blir fler suicidförsök de kommande veckorna. Jul- och nyårshelgerna är tunga dagar för många.
– Det brukar öka i samband med de stora högtiderna, de som är ensamma i grunden blir ännu mer ensamma då, säger Patrik Forsemalm.