Clubhouse har vuxit explosionsartat de senaste veckorna, användare strömmar in och appen toppade enligt analytiker nedladdningsstatistiken i bland annat Japan, Tjeckien och Turkiet för en vecka sedan.
Detta trots att varken appen eller den bakomliggande marknadsföringsstrategin är ny.
– Det är som att lyssna på sin favoritpodd och i realtid kunna räcka upp handen och kommentera, säger Brit Stakston, mediestrateg med inriktning på bland annat sociala medier.
Appen, för tillfället enbart tillgänglig för Apple-användare, lanserades i USA i mars förra året och levde länge en relativt anonym tillvaro bland övriga nykläckta sociala medier. Nyhetens behag lockade dock ett par tusen teknikintresserade personer, en skara som mångdubblades när plötsligt Elon Musk, Mark Zuckerberg och en rad andra branschjättar dök upp på plattformen.
För en vecka sedan hade två miljoner människor släppts in. Släppts in ja, det är nämligen inte vem som helst som kan delta i samtalet.
Inte för alla
En stor del av Clubhouse framgång bygger på en känsla av exklusivitet. Användare måste bjudas in, eller godkännas, av redan existerande medlemmar. Väl insläppt kan du själv bjuda in fler vänner eller bekanta.
– Det är en typisk Silicon Valley-produkt som tar sig stegvis ut till fler, säger Brit Stakston som inte nödvändigtvis tror att appen kommer förbli en exklusiv klubb i längden:
– Jag är väldigt ambivalent inför den mediebilden. Min spontana reflektion är att det kommer att hänga mycket på personligt nätverkande. Vem bjuder jag in? Clubhouse vill så klart ha in så många som möjligt.
Appens kärna är användarnas röster. Det går att öppna "rum" där folk sedan kan ansluta för att lyssna på den som står på "scenen". Vad samtalet handlar om – politik, sport, vabb eller grönsaksodling – är upp till den som startar "rummet". Likaså hur många som kan delta i samtalet.
Fyller ett behov
För den som inte vill göra sin röst hörd går det lika bra att bara lyssna, likt en radiokanal eller podd. Den väsentliga skillnaden mot de redan existerande uttrycksformerna är en känsla av närhet.
– Absolut spelar också pandemin en roll. Vi är svältfödda på sociala kontakter. På att plötsligt få prata högt och lågt med gamla vänner, nya vänner och helt okända personer långt ute i världen som är engagerade i spännande eller roliga saker, säger Brit Stakston.
Huruvida appen visar sig vara en pandemifluga eller inte återstår att se, Clubhouse har hittills främst lockat dem som gillar att prova ny teknik. I och med att personer i fler geografiska områden, de senaste veckorna i många stora europeiska länder, blir inbjudna ökar dock antalet användare, antalet konversationer – och appens värde.
Clubhouse värderas enligt Financial Times för närvarande till omkring 8,5 miljarder kronor, en uppgång från cirka 850 miljoner kronor för ett halvår sedan. Konkurrensen från mer etablerade sociala medier har dock inte låtit vänta på sig.
Oklar affärsmodell
I mitten av december förra året lanserade Twitter det de kallar för "Spaces" – en direkt utmanare till Clubhouse där användare kan skapa "rum" och bjuda in andra till samtal.
Om Clubhouse siktar på att fortsätta expandera i egen regi eller om ambitionen är att bli uppköpt av en av de stora drakarna är oklart.
– Det finns en del ganska långt dragna hypoteser om hur affärsmodellen ska se ut, men det stora nu handlar om att få fler människor ombord, säger Brit Stakston.
Företaget, som för närvarande endast har tiotalet anställda, har i ett blogginlägg sagt att det under de kommande månaderna kommer göra det möjligt för användare att betala varandra. Det ska bli möjligt att ge dricks, sälja entrébiljetter in till ett "rum" och att mot en avgift prenumerera på en favoritanvändares innehåll.
För den populära användaren kan framgångsrikt värdskap av ett "rum" leda till möjlighet att starta en "klubb" med flera underliggande rum. Exempelvis en sportklubb med olika idrottsrum.
Rättsliga frågetecken
I kölvattnet av alla sociala medier finns frågan om övertramp, övergrepp och olagligt innehåll. Hittills har Clubhouse varit relativt förskonat från kontroverser. Även om det skapades rubriker för ett par månader sedan då ett samtal om antisemitism uppmärksammades.
Appen marknadsförs med att inga samtal spelas in, men inget hindrar så klart talare eller lyssnare från att utifrån spela in det som sägs. Och eftersom det går att anmäla ett samtal eller en användare för något som sagts till granskning försvinner ljudfilerna inte per automatik i samma sekund som en konversation avslutas.
I appens användaravtal framgår inte hur länge samtalen sparas, däremot sägs att endast samtal där något har anmälts sparas tillfälligt.