— För att vi ska kunna verkställa en utvisning krävs att vi har en person framför oss som medverkar, säger Hanna Hansdotter, chef inom återvändandet på Migrationsverket.

Hon framhåller att det ofta handlar om personer som lämnat allt de har för att satsa på en framtid i Sverige.

— Sedan får man ett avslag, man överklagar och överklagar igen, och till slut vinner det laga kraft – och då ska man börja tänka i andra banor, säger hon.

"Bättre stanna illegalt"

Det är först efter att beslutet vunnit laga kraft som Migrationsverket kan agera, betonar Hanna Hansdotter.

— Det är då vårt återvändandearbete påbörjas på riktigt och i det finns många utmaningar. En del människor bedömer att det är bättre för dem att stanna i landet illegalt, utan ersättning och sådana delar, än att följa sitt beslut och återvända.

Migrationsverket jobbar bara med frivilligt återvändande, övriga ärenden lämnas till polis.

— Vi försöker jobba med att visa fördelarna med att följa beslutet. Vi kan hjälpa till med biljetter, det finns vissa länder där man kan få ett re-integreringsstöd, säger hon.

Hanna Hansdotter pekar också, precis som polisen, på problematiken med länder som vägrar att ta emot personer som inte återvänder frivilligt.

— Det ser vi när vi pratar med dem (de asylsökande), att många vet vad som kan hända och inte hända. Vi kan säga att det är bättre att åka på egen hand, annars får du resa med polisen. Men då kan de veta att polisen ändå inte kan göra någonting.

Få tas i förvar

Om Migrationsverket ser att det finns en risk att personen avviker kan beslut fattas om att ta personen i förvar. Men det råder brist på förvarsplatser, och det kan också vara svårt att på förhand avgöra vilka som kan tänkas avvika, enligt Hanna Hansdotter.

Ett problem i sammanhanget är också att asylprocesserna kan ta lång tid och att personer under väntetiden hinner rota sig i Sverige.

— Tiden är en aspekt. Det är absolut bäst om det går fort, men det måste fortfarande vara korrekt och rättssäkert, säger Hanna Hansdotter.