I höstas, efter ännu en sommar med kraftiga värmeböljor och skogsbränder, bestämde sig sex portugisiska barn och ungdomar för att vända sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Med stöd av organisationen Global Legal Action Network lämnade de in en stämningsansökan mot 33 av Europarådets 47 medlemsstater som släpper ut mest växthusgaser, varav Sverige är ett.
Studier från bland annat forskningsinstitutet Climate Action Tracker visar att länderna inte gör tillräckligt för att minska sina utsläpp i enlighet med Parisavtalet – och annan forskning visar att klimatförändringarna beräknas leda till längre värmeböljor, torka och därmed ökad risk för kraftigare bränder.
Ungdomarna anser därför att ländernas bristande klimatarbete bryter mot Europakonventionens artiklar om att var och en har rätt till liv och en hållbar framtid.
"Jag lever med känslan att mitt hem blir en alltmer fientlig plats för varje år. Och när jag blir äldre kommer jag att utsättas för våldsamma värmeböljor som pågår i flera veckor. Det gör mig enormt rädd", sade 20-åriga Catarina Mota i ett pressmeddelande i samband med att stämningsansökan presenterades.
Extra hög prioritet
Målet är det första i sitt slag i Europadomstolen. Dessutom är det första gången som flera länder stäms samtidigt, både för utsläpp inom de egna gränserna och för de utsläpp som orsakas av ländernas konsumtion och företag utomlands – samt export av fossila bränslen.
Europadomstolen tog i oktober beslut om att gå vidare med det unika målet, och att dessutom ge det extra hög prioritet.
De 33 länderna har sedan dess svarat med närmast identiska formuleringar att de inte anser att målet är prövningsbart i Europadomstolen – och att det inte bör behandlas extra snabbt, då barnen enligt deras bedömning inte löper någon akut risk för irreparabel skada.
"Blir hoppfull"
Men nyligen meddelade Europadomstolen att beslutet ligger fast. Ärendet ska hanteras med fortsatt hög prioritet och domstolen kräver att de länder som omfattas av stämningsansökan redovisar hur deras klimatarbete förhåller sig till Parisavtalet mål senast den 27 maj.
"Jag blir hoppfull av att Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter slår fast att vårt ärende är brådskande. Men det jag helst vill se är att de europeiska regeringarna omedelbart gör det som krävs enligt forskarna för att skydda vår framtid. Vi kommer att kämpa mer beslutsamt än någonsin tills det sker", säger portugisiska André Oliveira, 12.
Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) hänvisar via sin pressekreterare till Utrikesdepartementet, när TT ber om en kommentar. Där svarar presskommunikatör Barbro Elm att "Regeringen ser i allmänhet positivt på att det sker en granskning av länders arbete med att hantera klimatförändringarna, men har i detta skede vissa invändningar gällande processen i Europadomstolen. Regeringen kommer senare i processen att utveckla sin syn på denna fråga".
Skulle påverka klimatförhandlingar
Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, tror att Sverige liksom de övriga länderna i målet kommer att invända att det finns gränser för hur Europakonventionen kan tillämpas på skador som uppstår utanför de anklagade ländernas egna gränser. Dessutom kommer de sannolikt att anmärka på att fallet inte först har prövats i nationella rättsinstanser, vilket brukar vara ett krav innan Europadomstolen prövar en fråga, förklarar han.
– Men oavsett vad domstolen till slut kommer fram till så har den nu tydligt visat att den anser att det här är en viktig fråga, och att den inte avvisar klimatfrågans koppling till mänskliga rättigheter. Det ska bli mycket intressant att se hur det här utvecklas, säger Jonas Ebbesson till TT.
TT: Vad skulle det innebära om domstolen kommer fram till att länderna har brutit mot Europakonventionen?
– Det skulle få väldigt stora konsekvenser. Då skulle de här staterna bli juridiskt skyldiga att vidta kraftigare åtgärder. Dessutom skulle domstolens bekräftelse av kopplingen mellan klimatförändringar och mänskliga rättigheter påverka internationell rätt generellt, och även de internationella klimatförhandlingarna och FN:s klimatarbete, säger Jonas Ebbesson.