– Det strider mot religions- och åsiktsfriheten, anser vänsterpartisten Mats Sjölin, en av dem som överklagat till förvaltningsrätten.

Att beslutet fattas under pågående pandemi kallar han "synnerligen dålig tajming". Han tror att enskilda arbetssökande kan hamna i svåra situationer när det är okej att säga nej till handhälsning av smittskäl, men inte av religiösa skäl.

"Djupt kränkande"

Sverigedemokraternas motion klubbades igenom med stöd från Moderaterna och genom att Kristdemokraterna lade ner sina röster. I motionen beskrivs situationen då någon vägrar att ta i hand som "djupt kränkande" för den som utsätts för det.

"Har man fått förmånen att komma till Sverige och fått ta del av vår frihet och vår välfärd skall man också anpassa sig till en så pass grundläggande sak som hur män och kvinnor hälsar på varandra i Sverige", argumenterar SD-politikern och oppositionsrådet Helmuth Petersén i motionen.

Trelleborgsbon Envera Rozajac, som överklagat i samarbete med partiet Nyans, anser att beslutet öppnar för diskriminering av muslimer på arbetsmarknaden: "Som invånare i Trelleborg och muslim som inte skakar hand anser jag att detta skapar ett allvarligt intrång på min och övriga muslimska invånares grundlagsstadgade religionsfrihet".

I ytterligare ett överklagande understryks också att kommunfullmäktiges handskakningsbeslut strider mot religionsfriheten.

Signal till omvärlden

Mats Sjölin hävdar att syftet med handskakningsbeslutet är att skicka en signal till omvärlden.

– Jag tror egentligen inte att det här är en viktig fråga för majoriteten hur man hälsar. Det centrala för dem är signalen att här i Trelleborg vill vi inte ha den typen av människor, säger han.

Kommunalrådet Mikael Rubin (M) har i en tidigare TT-intervju sagt att det handlar om signalpolitik.

– Jag är medveten om att det är plakatpolitik för att skicka signaler – men det är samma politik som regeringen använder när den inför skatt på plastpåsar.