Regeringens utredare Åsa Kullgren föreslår att det införs en grundläggande lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmaterial i regioner, i hemmen och i apoteken. Hon föreslår också en statlig beredskapslagring, likt den som fanns i Sverige på 1990-talet.

I dag lämnade hon över sitt delbetänkande om hälso- och sjukvården i det civila försvaret till regeringen.

– Coronakrisen har med tydlighet bekräftat bilden av nuvarande försörjningsberedskap. Det är en svag länk i hälso- och sjukvården. Vi är sårbara, i höjd beredskap och krig kommer vi förväntas se samma problematik, säger Kullgren.

Tar tid att bygga förmåga

Kullgren utreder om staten behöver utse vissa beredskapsapotek, som ska ha ett särskilt uppdrag att ansvara för lagerhållning och att hålla öppet i kris och krig. Resultatet ska presenteras vid slutbetänkandet.

– Det är tydligt att vi inte längre har en sammanhållande aktör på det sätt som vi hade innan omregleringen av apoteksmarknaden, säger hon.

Utredaren vill att regeringen ska avsätta medel i den kommande försvarspolitiska propositionen till ett sammanhållet, och skalbart, lagersystem för läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial.

– Att bygga förmåga tar tid och måste ske stegvis. Med rätt utbildad och övad personal, med tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel samt nödvändig medicinsk teknisk utrustning kan mycket åstadkommas inom hälso- och sjukvården, även under svåra påfrestningar och enkla förhållanden, säger Kullgren.

Ministern: Angelägen fråga

Socialminister Lena Hallengren (S) säger att förslaget om en sammanhållande funktion för försörjningsberedskapen är en "mycket angelägen fråga".

– Utredningen resonerar om behovet av att lagerhålla läkemedel och sjukvårdsmateriel, helt enkelt för att det är så uppenbart att det som kallas för just in time-leveranser inte duger för samhällskritisk verksamhet, säger Hallengren.

– Beredskapen måste vara robust men den måste också vara uthållig. Jag tycker mig i dag se en bred uppslutning i samhället kring beredskap vilket jag välkomnar.