– Vi har miljarders miljarder som i dag går ut ur statskassan beroende på coronasituationen. Det är en akut och extrem situation som vi också måste ta hänsyn till, säger han.
Finansminister Magdalena Andersson (S) beskriver sig som den finansminister som skjutit till mest pengar på decennier. Men andra behov måste också vägas in.
– Vi bygger ut den militära förmågan, men vi måste också ta ansvar för det civila försvaret, för krisberedskapen, för äldreomsorgen och den uppskjutna sjukvården, säger Andersson till TT och säger att coronakrisen visat på stora brister.
Regeringen ville därför avvakta i två år innan man diskuterar ytterligare höjningar av försvarsanslagen efter 2025.
– Jag tycker inte att det är särskilt mycket begärt, säger Hultqvist.
Han påpekar att coronakrisen hittills kostat statsbudgeten 250 miljarder kronor i direkt påverkan.
– Man måste som politiker sätta ned foten och dra en gräns och det är det vi har gjort i dag, säger Hultqvist.
Går vidare själv
Regeringen kommer på egen hand att arbeta vidare med en försvarsproposition som ska läggas fram till riksdagen i höst.
Den kommer att innebära att försvarsbudgeten ökar med 25 miljarder kronor fram till 2025. Hultqvist beskriver det som en "jättesatsning".
– Så det är inte frågan om att vi står med lite pengar, säger han.
Försvarsministern uppger att propositionen bland annat kommer att innehålla en utökad krigsorganisation från 60 000 till 90 000 personer, en utökning av antalet värnpliktiga från 5 000 till 8 000 per år, en stor satsning på brigadförmågan, förstärkningar på Gotland, flera artilleripjäser, ytterligare en ubåt, ett nytt amfibieregemente i Göteborg, investeringar i marinens vapensystem och förstärkningar av flygvapnet.
– Så det är en bred palett utav åtgärder som kommer att märkas rejält i Försvarsmakten, säger Hultqvist.
Krävs mer
Det kommer dock att krävas betydligt mer pengar för att kunna genomföra hela det nya försvar till 2030 som försvarsberedningen föreslagit. Det var därför som de fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna i försvarsförhandlingarna ville försäkra sig om att försvarsanslagen fortsätter att växa efter 2025.
Moderaterna och Kristdemokraterna driver också att Försvarsmakten ska kompenseras med 3,8 miljarder kronor för ökade priser fram till 2025.
Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson varnar för att försvarsbeslutet för 2021–2025 blir underfinansierat.
– Vi ska genomföra både civilt och militärt vad som krävs, men vi har en regering som inte förmår att ta sig samman, säger han.
Regeringens försvarsproposition riskerar nu att inte få majoritetsstöd i riksdagen i höst.
– Om inte regeringen har förmåga att presentera en proposition som får stöd i riksdagen så får vi i någon mån ta över den processen och komplettera det förslag som Peter Hultqvist lägger, säger Moderaternas försvarspolitiske talesperson Pål Jonson.
Han ser möjligheterna som relativt goda att få med sig Centern och Liberalerna på sådana förändringar, även om de två partierna har ett budgetsamarbete med regeringen.
Inte arg
Liberalernas försvarspolitiske talesperson, Allan Widman, tycker att regeringen varken har hedrat uppgörelsen med C och L om försvarsbudgeten från augusti eller försvarsberedningens förslag på ett starkare försvar.
– Det är konsekvensen av det icke-bud regeringen lämnade idag, säger Widman.
Han vill inte spekulera om hur regeringssamarbetet i stort kan påverkas.
– Men jag kan ändå konstatera att försvarspolitiken rör ett centralt politiskt område. Det gäller ändå den nationella säkerheten, säger han.
Försvarsminister Hultqvist håller dörren öppen för att kunna återuppta samtal med andra partier före höstens proposition.
Han säger sig varken vara besviken eller ett dugg förbannad på C och L som valde att hålla fast vid en gemensam linje med de övriga borgerliga partierna i försvarsförhandlingarna.