Varje år inträffar runt 3 500 olyckor där fotgängare skadas allvarligt då de ramlar. Den vanligaste orsaken är halka på is eller snö.
Halkbekämpning och snöröjning är förstås viktigt, men något som ofta hamnar i skymundan är det man själv har på fötterna, förklarar Viveca Wallqvist, forskare inom bland annat materialvetenskap på forskningsinstitutet Rise.
– Medvetenheten är låg. Man kan ha vinterskor som ser bra ut, men ramla ändå.
Det går inte att avgöra i affären hur sulorna uppför sig när det är halt, förklarar hon. Det är så mycket som påverkar hur halkiga skorna är, som gummiblandningen, räfflingen, temperaturen och hur åldrad sulan blivit.
Därför behöver vinterskor testas, men hittills har det inte funnits något vedertaget sätt att kolla hur hala skosulorna är. Fast det ska det bli ändring på nu. Viveca Wallqvist och hennes kollegor på Rise håller på att ta fram en testmetod.
Metod för testning
Syftet är att komma fram till en modell som skobranschen kan använda för att testa skor, och så småningom märka skorna utifrån halkegenskaper. Då kan konsumenter redan i butiken se hur bra eller dåliga skorna är.
– Vi har asfaltsplattor, som är den referensasfalt som enligt asfaltsbranschen oftast ligger på gångbanorna, berättar hon.
Plattorna fryses ned och penslas med vatten, för att likna det som händer när fuktiga gångbanor fryser. En maskin, med en liten "testfot" prövar hur olika sulor klarar halkan.
– Hälhalkning är svårast, den är svårast att hjälpa upp, säger Viveca Wallqvist, som tillsammans med forskarkollegan Jan Benjamins mäter hur många gånger olika slags sulor halkar i maskinen.
Trafikverket finansierar Wallqvists arbete med att fram en mätmetod. Fotgängare är trafikanter, och det görs regelbundet undersökningar och uppföljningar av hur olika trafikanter skadas i trafiken. Målet till 2030 är att antalet allvarligt skadade fotgängare på grund av fall ska minska med 25 procent, berättar Helena Sjöberg på Trafikverket.
Men för att det ska bli en märkning behövs också samordning och kontakt med skobranschen. Svenska institutet för standarder (Sis) håller i detta.
– Hur märkningen ska se ut är inte klart, exempelvis om det ska vara snöflingor eller något annat, säger Farshad Akhondi, projektledare för skohalkprojektet på Sis.
Nyfiket intresse
Han berättar att coronapandemin försenar projektet. Ett planerat möte i våras ställdes in, där skobranschen och skotillverkare bjudits in. Men kanske kan systemet vara klart om tre år, så att konsumenter kan se halkegenskaperna redan då skorna köps.
– Intresset från branschen är nyfiket, men än så länge inte jättestort. De har nog inte så mycket kännedom om detta, säger han.
Fast Eva-Lena Svensson, chef för kunderbjudandet på skokedjan Scorett, förklarar att de gärna skulle bidra till att minska halkskadorna, och att ett test- och märkningssystem är intressant.
– Absolut, vi försöker ta hänsyn till detta när vi utvecklar våra egna sulor, säger hon.
Konsumenter efterfrågar halksäkra skor, förklarar Svensson, särskilt i delar av landet där vädret ofta slår om från regn till snö och blixthalka.
– Vi ser att även yngre vill ha halksäkra skor. Tidigare var det lite pensionärsvarning för det. Men vi skulle gärna vilja vara tydliga mot våra kunder med en märkning, säger hon.
