– Vi vill bara skynda på det här och tycker det är lämpligt att den svenska och finska regeringen lämnar sitt samtycke, säger Henrik S Järrel, tidigare riksdagsledamot och en av initiativtagarna till riksdagens Estoniagrupp.

I ett öppet brev till regeringen och Statens haverikommission kräver Estoniagruppen att Sverige godkänner estländska undersökningar av Estonias vrak.

– Det är väl bättre att man kommer igång med något än att det bara ligger och vilar, säger han.

Besked dröjer

Tidigare i veckan sa den estländske statssekreteraren Taimar Peterkop att han vill inleda estländska dykningar vid vraket, men vill ha godkännande från Sverige och Finland. Landets nytillträdde inrikesminister Alar Laneman säger sig också vara öppen för en större utredning och är för ett försök att lyfta vraket för att få en fullständig bild.

Sveriges regering kan tänka sig att ändra i lagen om gravfrid för att möjliggöra dykningar vid Estonias vrak. Men det kan dröja till i mars 2021 innan Statens haverikommission kan ge klartecken för en ny utredning.

– Det som förvånar oss i Estoniagruppen är att det ska behöva ta så lång tid att bedöma ett hål, säger Henrik S Järrel.

Oberoende utredning

Att Estland på egen hand börjar utvärdera hålet i vraket förhindrar inte en större utredning på sikt.

– Det betyder inte heller att Statens haverikommission inte kan assistera om det skulle behövas. Men det primära ansvaret åligger flaggstaten i det här fallet och det är Estland.

På sikt vill Estoniagruppen se en oberoende internationell utredning som ska skötas av aktörer utan koppling till de tidigare inblandade staterna, enligt Henrik S Järrel.

TT har sökt inrikesminister Mikael Damberg (S).