Den svenska skogen har höga krav på sig. Den ska säkra en rik biologisk mångfald och samtidigt leverera virke, pappersmassa – och på senare tid en stadigt ökande mängd råvaror till fossilfria biobränslen, för att klara Sveriges klimatmål.
– Skogen räcker inte till allt. De här målen krockar med varandra, så som de är formulerade i dag, säger Agneta Ögren, jurist och särskild utredare för den skogsutredning som tillsattes för ett år sedan för att hitta en lösning på konflikten.
Större än Västmanlands län
I grova drag har hon tillsammans med utredningens 20 experter kommit fram till två huvudförslag som är tänkta att balansera varandra: Skogsstyrelsen ska sluta att registrera extra skyddsvärda skogsområden, så kallade nyckelbiotoper – och lite drygt 500 000 hektar fjällnära skog skyddas från skogsbruk; en yta större än hela Västmanlands län.
Problemet med nyckelbiotoper, förklarar Agneta Ögren, är att det saknas en tydlig lagstiftning för hur dessa områden ska klassificeras och hanteras. Dessutom har det inte avsatts medel för att ersätta skogsägare när Skogsstyrelsen registrerat delar av deras skog som nyckelbiotop. Det har lett till att skogsägarna ofta varken kan sälja sin skog – eftersom den inte går att miljöcertifiera – eller få ersättning från staten. Det finns inte heller ett formellt beslut att överklaga.
– Vi har kommit fram till att det finns en mycket svag rättslig grund för nyckelbiotopsinventering. Jag vill inte säga att det har skett utanför lagen, men det är mycket tveksamt, säger Agneta Ögren.
Fungerar i Norge
I stället föreslår utredningen en annan typ av inventering och ett frivilligt system för skydd av skog. Skogsägaren ska då få information om skyddsvärda områden och sedan själv ta ställning till att antingen bevara området på egen hand, överlåta det till naturskyddsområde, eller att avverka. I de två första fallen ska skogsägaren få ersättning.
– Vi vill få bort otydligheten och hoppas på att man ska se det som positivt att ha höga naturvärden, så att man kan ta kloka beslut, säger Agneta Ögren.
TT: Riskerar inte det att urholka naturskyddet?
– Det här är en modell som man använder i Norge, och som fungerar bra där. Men i vissa fall kommer staten att behöva gå in med tvång, när det handlar om naturtyper där vi enligt internationella åtaganden är skyldiga att bevara den biologiska mångfalden. Men det blir en mindre del, där politikerna får fatta beslut, säger Agneta Ögren.
Fjällnära skogsskydd
Nyckelbiotoperna utgör bara omkring 2 procent av den svenska skogsmarken. Men de är inte jämnt fördelade. Hos många skogsägare handlar det bara om mindre områden, medan det hos andra kan omfatta mer än hälften av skogen, förklarar Tommy Ek, som är biolog och utredningssekreterare.
– Det är främst då det blir ett problem för markägaren, och det gäller framför allt fjällskogarna i nordvästra Sverige, säger Tommy Ek.
Det är motivet till utredningens andra huvudförslag – att skydda drygt 500 000 hektar av den fjällnära skogen från skogsbruk. Det är en åtgärd som beräknas kosta staten omkring 14 miljarder kronor, och omfatta ett område med mycket höga naturvärden, enligt flera studier.
– Det här är Sveriges motsvarighet till skogarna i Amazonas, eller Borneo. Det finns inget liknande i hela Västeuropa, säger Tommy Ek.
Utredningen föreslår att skogsägarna i detta fall antingen kan kompenseras ekonomiskt, eller med andra skogsområden som omfördelas från det statliga skogsföretaget Sveaskog.
Rapporten presenteras i sin helhet den 30 november.