Den ekonomiska bildningen sjunker i hela världen i takt med att vi slutar använda kontanter. Den senaste Pisaundersökningen, utvärderingen som görs av OECD varje år för att mäta kunskapsnivåerna hos världens 15-åringar, blottade stora luckor när det gäller privatekonomi. Det visade sig att bara en av tio har den högsta nivån av ekonomisk bildning, eller financial literacy som termen lyder. En av fyra elever i undersökningen kunde inte fatta enkla ekonomiska vardagsbeslut.
– Sverige är inte med i den här undersökningen, men om vi vore det skulle vi ligga förhållandevis bra till. Men det betyder inte att svenska barn inte behöver lära sig privatekonomi, säger Philip Haglund som är grundare och vd för Gimi, en app som hjälper barn att hantera sina pengar.
Digitalisering
Varför privatekonomi inte är ett eget ämne i grundskolan ställer han sig mycket frågande till.
– Att barn inte har förståelse för pengar får konsekvenser längre fram i livet. Allt fler i åldern 18–20 år hamnar hos Kronofogden.
Digitaliseringen har ställt till med mycket vad det gäller förståelsen av pengars värde. När exempelvis glasskiosken bara tar Swish måste föräldrarna rycka ut med mobilen och då är det svårt att få en uppfattning om vad en glass egentligen kostar. För att inte tala om till exempel V-bucks, spelvalutan i det populära onlinespelet Fortnite. De köper du för riktiga pengar och i de flesta fall är det alltså tonåringens förälder som gör transaktionen via sin mobil. När man inte heller får något fysiskt för pengarna kan det vara ännu svårare att förstå värdet.
Sommarpeng
Anders Hansson är privatekonom på Sparbanken Skåne och tycker att den här coronasommaren är en perfekt tid att låta barnen öva på att hantera sin egen semesterkassa.
– Under vintern är tillfällena för småköp är färre. I år kommer vi dessutom att vara hemma extra mycket, och då är det utmärkt att barnen får en summa som ska räcka till exempelvis sommarens alla glassar, säger Anders Hansson, och tillägger att det inte är någon idé att använda begrepp som budget när man ska lära barn om ekonomi.
– Det är svårt nog att överblicka en lång tidsperiod, så att göra en klassisk budget får nog vänta. Däremot kan det ju vara läge att träna division – kanske har barnet fått 200 kronor som ska räcka till glass i tio veckor.
Hushållssysslor
Att barnen själva får göra tankearbetet och även begå fel ingår i deras förståelse för pengars värde, anser även Philip Haglund:
– Det är bättre att de gör sina första ekonomiska misstag som tioåringar i stället för som 18-åringar.
Att använda hela sommarlovskassan på ett fåtal dyra strutar med strössel i juni och sedan stå helt utan glass i augusti kan vara en billig läxa.
När det gäller lite äldre barn kan det vara så att deras sommarjobb gått om intet i och med krisen eller att de vill köpa något som vecko- eller månadspengen inte räcker till. I så fall kan det vara ett bra tillfälle att kräva motprestationer för extraslantarna.
Beror på ekonomi
Hur mycket pengar som ska ingå i kassan är upp till varje familj. Enligt en Sifoundersökning från 2018 får Sveriges sjuåringar 25 kronor i veckopeng, i medianvärde, medan 13-åringar har 300 kronor i månadspeng. Enligt Anders Hansson på Sparbanken Skåne skulle en extra kassa på några hundra kronor för hela sommaren vara lagom för sjuåringen, och cirka 600 kronor för 13-åringen.
– Det är inte alls säkert att det finns utrymme i alla familjers hushållsbudget för det här och det är vi väl medvetna om, men det viktiga är inte beloppet utan att barnet får välja vad sparpengarna ska gå till, säger Anders Hansson.
