Vad gör du om du vill söka in till gymnasiets naturvetenskapliga linje men inser att det är omöjligt eftersom du har läst en lättare kurs i matematik under hela högstadiet, då du tycker att matte är krångligt och dessutom har dyslexi?

Lina Axelsson Kihlblom gjorde på sitt eget sätt. Hon tillbringade en sommar med att läsa in alla böcker i särskild matte – den svårare kursen – och lyckades på det sättet komma in på naturvetenskaplig linje. Hon fick högsta betyg i just matematik.

– Av det lärde jag mig att man kan ändra bilden av sig själv. Man måste ha viljan och man måste tro att det är möjligt. Det handlar inte om begåvning utan om tilltro till den egna förmågan, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Lärde sig tyska

Samma sak var det när hon som ung ville åka till Tyskland och jobba och knappt kunde ett ord tyska. Motivationen hjälpte henne att på egen hand läsa in vad som krävdes och så åkte hon till dit – och fick dessutom jobb.

De här erfarenheterna har hon haft med sig i bagaget som ledare i skolans värld: Saker går att förändra.

I dag är hon chef för utbildningsförvaltningen samt kultur och fritid i Nynäshamns kommun och har under många år profilerat sig som en förändringsbenägen rektor och chef.

– Jag vill få alla att känna "wow, det går!" Med den känslan bli man ganska ostoppbar.

Hon väckte stor uppmärksamhet som rektor på en problemtyngd skola i Södertälje dit hon kom 2011 och påbörjade ett genomgripande arbete för att vända de dåliga elevresultaten. Och visade att det var möjligt.

– I skoldebatten hör man folk prata om bra och dåliga skolor. Politiker vill att vi ska ta bort de ”dåliga”. Det gör mig arg och upprörd. Det handlar om fattiga barn, nyanlända barn, barn till icke-akademiker. Det är som att säga att en akutläkare är sämre än en plastikkirurg därför att fler dör på akuten! Man vill skydda en över- och medelklass som i dag är ganska privilegierad i skolsystemet.

Ha hopp

För några år sedan formulerade Lina Axelsson Kihlblom sina tankar i boken ”Våga leda skolan”. Gör en prognos, uppmanar hon. Hårdsatsa tidigt på de elever som riskerar att inte få godkända resultat. Visa att du tror på dem. Få dem att ändra sin egen självbild.

– Inte ”du kommer aldrig in på gymnasiet”. Skrämsel är inget bra. Man måste ha hoppet.

Mest uppmärksammad blev hon ändå för sin första bok ”Kommer du tycka om mig nu?” som handlade om helt andra saker. Den kom ut 2015 och där berättar Lina Axelsson Kihlblom hur hon växte upp som pojke, eller snarare som en flicka i en pojkkropp. Hon berättar också om könskorrigeringen som blev klar när hon var 25 år.

– Jag fick bara positiva reaktioner på boken. För mig var den ett sätt att lägga skammen bakom mig, men jag hade också alltid burit på en rädsla att bli avslöjad.

Som barn skrev hon brev till Gud och bad att få bli omgjord. Att duscha i pojkarnas omklädningsrum var en skamfylld plåga. Att se ut som en pojke men känna sig som en flicka gjorde henne ensam och full av hemligheter som var svåra att bära.

Vara sig själv

När hon insåg att det fanns en lösning hängde hon upp tillvaron på detta som hon kallade ”där framme”. När hon blivit kvinna även kroppsligen. Då skulle hon äntligen kunna vara sig själv.

– Nu har jag levt halva mitt liv med den nya identiteten och jag kan tänka: vad bra det blev. Samtidigt är det inget jag haft så stort fokus på efteråt, inget jag går och funderar på hela dagarna.

Det här med vilket kön man har, det är nog viktigast när man är ung, tänker hon. Ju äldre hon blir desto mindre känner hon att identiteten bara sitter i könstillhörigheten.

– Jag är den jag är. Fortfarande ganska könlös, tycker jag. Handlar mina byxor och skjortor på Dressman men kompletterar med en säkerhetsnål över bysten. Det är mitt inre som räknas. Jag är så mycket mera än en 25 år gammal könskorrigering.