Majoriteten av svenskarna är positiva till att ta det nya vaccinet mot covid-19. Sedan augusti har andelen positiva ökat från 36 procent till 71 procent i december, enligt en undersökning från opinionsinstitutet Novus.

Med en världsomspännande pandemi som har skördat många offer finns det också ett stort tryck på att "rätta in sig i ledet" för att stoppa smittspridningen. Det skapar ångest hos många som lider av spruträdsla.

– Studier som vi har tagit del av visar att ungefär 16 procent säger att de avstår från blodprov, behandlingar eller vaccinering bara för att man är rädd för nålar, säger Hanna Rohani, kvalitetsansvarig psykolog på vårdföretaget Doktor 24, där man redan i mars började märka en ökad oro hos sina patienter.

Vad spruträdslan beror på varierar från person till person. Många har varit med om obehagliga upplevelser: kanske har man blivit fasthållen som liten, en familjemedlem kan ha överfört sin rädsla. Man kan också ha en allmänt låg smärttröskel och känna stort obehag inför hela upplevelsen.

– Ofta vet man att rädslan är överdriven och orimlig, men den blir ändå ett hinder i vardagen. Kanske avstår man från resor eller viktiga undersökningar för att man inte vill ta en spruta, säger Hanna Rohani.

Kroppen reagerar

En fobi brukar beskrivas som en överdriven eller orealistisk rädsla för ett objekt, en plats, situation, känsla eller djur. Att vara rädd är normalt och hjälper oss att undvika farliga situationer, men om rädslan blir så stark att den hindrar oss i vardagen kan den ha övergått till en fobi.

– Det uppskattas att cirka två till fyra procent av befolkningen lider av sprut- och blodfobi. Det motsvarar mellan 200 000 och 400 000 personer i Sverige. Många kan tänka rationellt kring sin rädsla, de vet att det egentligen inte är farligt, men när de väl sitter där i situationen så reagerar kroppen starkt, säger Hanna Rohani.

Symtomen för någon som lider av sprutfobi kan te sig lite annorlunda än vid andra fobier. I stället för förhöjd puls, hjärtklappning, andnöd och tryck över bröstet – klassiska panikkänslor där kroppen förbereder sig för flykt – så sjunker blodtrycket och många svimmar.

– I vanliga fall vill man få någon som är rädd att bli lugn och avslappnad och få ner pulsen, men vid spruträdsla gäller egentligen det motsatta. Man vill i stället lära kroppen att få upp blodtrycket "on demand", säger Hanna Rohani.

Den metod som psykologer använder kallas för tillämpad spänning. Metoden går ut på att man efter ett schema övar på att spänna olika muskler 20 sekunder åt gången för att bli varm och få upp blodtrycket och därmed undvika att svimma.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har också visat sig vara effektivt mot sprutfobi. Under behandlingen får patienten långsamt vänja sig vid sprutor och nålar och träna på att sluta förknippa dem med fara.

Socialt tryck

TT: Vilken betydelse har det sociala trycket på vaccinering som råder under en pandemi för någon som lider av sprutfobi?

– Ångesten inför spruttillfället kan säkert eskalera för att man vet att man "borde" göra det, men jag tror också att det kan öka motivationen. Man botar inte sin fobi genom att "bara ta sprutan", obehaget är lika stort, men benägenheten till att ändå göra det ökar.

– Ett vaccinationsintyg kommer sannolikt att krävas för att kunna resa till många länder. Att själv kunna känna sig trygg och röra sig fritt och träffa vänner och familj kan förhoppningsvis vara viktigare än det här sticket – även om det känns obehagligt, säger Hanna Rohani.