Det framgår av Migrationsverkets budgetunderlag till regeringen för åren 2022–2024. Verket begär inte, till skillnad från många andra myndigheter, mer pengar. Behovet av anslag beräknas till och med minska jämfört med tidigare antaganden under 2023 och 2024, totalt en kvarts miljard.

Det främsta skälet till de minskade pengabehoven är att färre asylsökande väntas och som en följd bantas fortsatt myndigheten. Verket har krympt kostymen kraftigt sedan kulmen av den stora asylströmmen kring 2015 och är på god väg mot att bli en "mindre och mer effektiv myndighet" enligt budgetunderlaget.

Men läget är inte som det ska vad gäller hantering av ärenden inom rimlig tid, eller ens lagstadgad tid, för berörda. I år väntas verket komma ikapp med asylärenden och ansökningar om arbetstillstånd. Men först nästa år väntas en motsvarande förbättring för ärenden som gäller anhöriginvandring och först 2023 för ärenden som avser ansökningar om medborgarskap.

Myndigheten pekar på att utvecklingen på migrationsområdet är svårbedömd. Frågetecken finns om hur pandemin långsiktigt påverkar asylsökandes resor och migration i stort, med tanke på de skarpa reserestriktioner som nu råder. I sommar ska den svenska, tillfälliga migrationslagstiftningen växlas över till en permanent. Det pågår också segdragna förhandlingar om en gemensam asylpolitik i EU.