Företaget Bankomat, som ägs av fem storbanker, har beställt undersökningen av Kantar Sifo. 1 000 personer har fått svara på frågan om det är bra eller dåligt att allt fler butiker slutar ta emot kontanter.

50,3 procent ansåg att det var mycket eller ganska dåligt, 45,9 procent ansåg att det var mer eller mindre bra.

TT: Är inte företaget Bankomat partiska i frågan?

– Det kan man väl säga, ur ett perspektiv. Men vi för debatten för att vi ser att det finns ett stort behov av kontanter i samhället, även om det har minskat. De som har ett digitalt utanförskap kommer dåligt till i många situationer när kontanter blir mindre, säger Johan Nilsson.

"Covid snabbar på"

Regeringen har tillsatt en utredning, "Statens roll på betalningsmarknaden", med tidigare Moderatledaren Anna Kinberg Batra som särskild utredare. Den berör frågor som en potentiell e-krona och behov av andra lagliga betalningsmedel än kontanter.

– Vi tycker generellt att den digitala utvecklingen är bra, men enligt vår åsikt har inget digitalt alternativ som ersätter kontanter kommit. Det kan komma om två eller tio år, det vet man inte. Men covid har snabbat på digitaliseringen, säger Nilsson.

Det är också en åldersfråga, det hymlar man inte med. Pensionärer använder i högre grad kontanter än ungdomar.

– Det är ingen sensation att unga är mer digitalt närvarande än äldre. Färdigheterna begränsas också när man blir äldre, rent motoriskt. Det som ska ersätta kontanter behöver vara enklare än i dag.

Kan försvinna 2030

Bankomat vill inte att alla butiker som slutat ta emot pengar ska tvingas göra det igen. De förespråkar i stället subventioner för dem som vill behålla sina kassaautomater.

Kanske rör det sig ändå om konstgjord andning. Av trenden att döma är kontanter på väg ut ur handeln – och det kan gå undan.

– En forskare, Niklas Arvidsson, förutspådde att handeln skulle sluta ta emot kontanter 2023. Det innebär inte att kontanter helt försvinner. Men internt jobbar vi åtminstone mot år 2030, säger Johan Nilsson.