Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansåg ett sms "olämpligt för massutskick av denna typ". Bland annat pekade myndigheten på att det skulle riskera att överbelasta mobilnäten, ta väldigt lång tid att utföra – och att budskapet skulle riskera att bli inaktuellt innan det nått ut till alla.
Krisinformation.se såg en farhåga i att corona-sms:et skulle kunna blockera utskick av betydligt mer akut karaktär. Dessutom oroade man sig för att det skulle ge "extremt många frågor i Krisinformations.se:s sociala medie-kanaler", vilket skulle ta resurser från annan viktig information.
Krisinformation.se drivs av MSB, men sajten kan nyttjas av alla myndigheter. Syftet är att samordna samhällets krishantering.
Länk saknas
Kritiker har under dagen påpekat att sms:et saknar länk till webbplatsen där det går att läsa om råden. Detta är av säkerhetsskäl, enligt MSB.
Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör MSB, förklarar att myndigheten fick uppdraget att ordna med sms:et i torsdags. Post- och telestyrelsen (PTS) har arbetat med teleoperatörerna, och Folkhälsomyndigheten har stått för innehållet, berättar han.
– Vår uppgift var att samverka med dem som berörs, säger han.
Att meddelandet är kort, och inte innehåller några konkreta råd, förklarar han med utrymmesbrist.
– Vi har fått ett antal tecken som stått till vårt förfogande.
Han medger att det har funnits utmaningar. Som att meddelandet bara skickas på svenska, att det är kort, och att det saknar länkar. Han vill inte prata om att MSB kritiserat utskicket.
– Det här är ett regeringsuppdrag, och det finns utmaningar och begränsningar. Men alldeles oavsett det så tycker vi att det är värt det, om vi bara kan få någon att följa reglerna.
Fördubblad trafik
Morgan Olofsson tror att folk hittar informationen, och också går in på sajten krisinformation.se, som meddelandet hänvisar till.
– Trafiken har fördubblats där i dag.
Men frågan är vad arbetet med sms:et kostat myndigheterna.
– En himla massa slit av duktiga medarbetare hos oss och PTS. Men inte några skattepengar.
Frågan är dock om det där slitet kunde lagts ned på bättre informationsinsatser.
– Det här görs inte i onödan. Skulle det vara så att det hjälper någon så är det mödan värt, säger Morgan Olofsson.
Jan Olsson, kriminalkommissarie vid polisens nationella bedrägericentrum, säger till TT att han är “tacksam” för att sms:et inte innehöll några länkar.
– Vi varnar hela tiden för att aldrig trycka på länkar i sms, för att man kan komma i kontakt med skadliga koder. Det är bättre att man i sms:et ger hänvisning till en webbsida, även om det kanske inte känns lika användarvänligt, säger Jan Olsson.
Det finns också en risk att kriminella framöver skulle kunna använda sig av ett sms från myndigheter för att begår kriminella handlingar, genom att själva skicka ut ett liknande sms, menar han.
"Bättre sent än aldrig"
Patrik Westander på pr-byrån Westander är inte lika positiv till avsaknaden av en länk i meddelandet.
– Jag tror att det är få som kommer att gå in på krisinformation.se och det är säkert många mottagare som undrar varför det inte skickas med en länk till hemsidan. Det är bra att vara kortfattad, men det här var för kortfattat, säger han.
– Det är också märkligt att krisinformation.se inte heller känns uppdaterad, fortsätter han.
Han är däremot desto mer positiv till att sms:et skickats ut nu.
– Det är bättre sent än aldrig. Det är bra att myndigheterna testar nya kommunikationsvägar. Vi har alla mobiltelefoner. Och att kunna skicka ut så här många sms har stor potential för framtiden, säger Westander.