Sedan 1901, då det första Nobelpriset delades ut, har ceremonin följts av en hejdundrande fest – Nobelbanketten.
På den allra första menyn stod slätvarsfilé, oxfilé, järpbröst samt bakelsen "Succès Grand Hôtel" och allt sedan dess har den extravaganta Nobelmaten varit flitigt omtalad kring den 10 december.
– Det är en het händelse för oss, både i kök och servis. Många kollegor och vänner har varit med på ett eller annat sätt och lagat mat eller serverat, säger Maria Pettersson, ordförande i svenska kockars förening.
Bröt glasstrend
Till vardags arbetar hon med att utbilda kockar på Dackeskolan i Mjölby och efter banketten brukar hon ta upp menyn i undervisningen.
– Om vi till exempel håller på med desserter så tittar vi på hur de gjorde desserten. Nu för tiden är Nobelkockarna väldigt givmilda med både recept och bilder så man kan verkligen förkovra sig, säger Maria Pettersson.
2002 var ett stort år för just desserten, då serverades päronterrin på vanilj- och chokladbavaroise smaksatt med päronbrännvin samt päronchampagnesorbet och päronkaramellsås. Gott så, men det var framför allt första gången sedan 70-talet som efterrätten inte var glass.
Genombrott för designers
Även gästerna själva ser ibland ut som bakelser. För modedesigners kan Nobelbanketten betyda det stora genombrottet.
– Om en kund kommer och beställer en klänning, och om man dessutom har tur och det är en känd kund som syns i tv och tidningar med klänningen, då kan det ha betydelse, säger Camilla Thulin, designer som själv varit både gäst på banketten och experttyckare i tv.
– Det har betydelse framför allt för de små hantverksdesigners som gör saker för hand. De är få, kanske högst sju stycken. Det finns ingen marknad för sådant i Sverige, det finns inga kunder som vill betala 40 000–100 000 för en klänning, vi vill köpa allting gratis här, säger hon.
Klänning till sig själv
Några designers som fått stor uppmärksamhet i samband med Nobel är Emelie Janrell som designade en klänning till prinsessan Sofia 2019 och Selam Fessahaye som gjorde en stor, svart och vit klänning till kronprinsessan samma år.
Camilla Thulin har egen ateljé och klädmärke och har arbetet inom stylingbranschen i 40 år. Hon har flera år designat Nobelklänningar, både till sig själv och andra.
– Den senaste jag gjorde var till Magdalena Andersson 2017, en ljusblå som blev jättefin, en stor spetsdröm. Jag gjorde en klänning till mig själv när jag var gäst för två-tre år sedan, en skitstor klänning som fick många plus.
Flopp och favorit
Ett val av klänning som Camilla Thulin tycker blev mindre lyckat är tidigare kulturminister Alice Bah Kuhnkes vita klänning med stora ärmar av papper från 2017.
– Det var en klänning som inte borde ha varit på Nobel, den borde ha varit på Elle-galan istället. Jag älskar designern, Bea Szenfeld, hon är fantastisk, så det var inget fel på klänningen. Men när Alice Bah Kuhnke satt vid honnörsbordet bredvid litteraturpristagaren tog hon så mycket plats att folk fick hålla åt sig, säger Thulin och tillägger:
– Det tycker jag var en riktig jävla flopp tyvärr, fast klänningen är superfin.
Bland höjdpunkter genom åren nämner hon bland annat en svart-vit klänning av Nina Ricci som drottning Silvia hade på sig 1993.
– Den skulle jag kunna ha på mig varje dag, den är makalös.
Rättad: En tidigare version innehöll en felaktighet om vilken designer som skapat klänning till vilken prinsessa samt årtal för detta.
