– Den här anläggningen ska förse textilindustrin med råvara som inte kommer från besprutade bomullsfält och fossildrivna polyesterfabriker, säger Anna Vilén, kommunikationsansvarig för projektet.

Maskinen kallas Siptex och har precis tagits i drift efter ett forskningsarbete som pågått sedan 2015. Det nya här är att använda sensorer i stället för människohänder när textil ska sorteras.

Blir ny råvara

Med hjälp av nära-infrarött ljus och visuell spektroskopi kan maskinen sortera efter exakt vad tyget är gjort av, till exempel om ett klädesplagg består av 80 eller 90 procent bomull. En sådan finsortering ökar möjligheterna att använda avlagda kläder som råvara i produktionen av ny textil.

– Siptexanläggningen syftar till att få upp ett värde på det textilavfall som skapas varje år, säger Anna Jarnehammar, vice vd vid IVL Svenska miljöinstituet, som lett forskningsarbetet.

Kasserade kläder ligger hoppressade i höga balar inne i den stora maskinhallen i Malmös hamn. En truckförare lassar på tygpacke efter tygpacke på rullbandet, som sedan för gamla skjortor, sjalar och underkläder vidare in i sorteringen.

4,5 ton i timmen

Maskinen sväljer 4,5 ton textil i timmen eller uppåt 25 000 ton per år.

Denna storskalighet kommer att vara nödvändig när EU:s avfallsdirektiv träder i kraft 2025, menar Anna Jarnehammar. Då väntas det bli krav på separat insamling av allt textilavfall och om det ska kunna tas omhand är storskalig finsortering en av nycklarna.

Det som sorteras här i nuläget är kläder som välgörenhetsorganisationer bedömer är i för dåligt skick för att återbrukas. Hit kommer även industrispill och uttjänta lakan och handdukar från hotell och sjukhus för sortering.

– 140 000 ton ny textil sätts på den svenska marknaden varje år och vi återvinner max fem procent. En flaskhals har visat sig vara sorteringen, säger Anna Vilén.